Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XVII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SLÄKTEN JERNEPLOOOS FRAM GÅ NO
— Ett ögonblick, Victor, tänker du ta emot
dem?
— Hur skulle jag kunna komma ifrån det,
även om jag ville, när hela stån vet, att jag ska
vara här om måndag i alla fall.
— Jag tänkte att det kunde ordnas så, att
polismästaren förbjöd, och så kunde du till
exempel under beklagande härav ta emot en tie stycken
nere på kansliet.
— Jag vet inte, varför jag inte skulle ta
emot dem?
— För det första, därför att du ju ändå måste
svara nej. För det andra därför, att det är fara
för att det groteska i ett kvinnotåg kommer att
kasta sitt skimmer även över dig.
— A, sade han, det tror jag inte. Och han
gjorde en min som betydde: intet kan göra mig
löjlig. Värre blir att räkna ut vad man ska svara
dem. Man kan ju alltid och med en viss rätt
säga, att det ligger utom mitt maktområde att
skänka dem totalförbud, eftersom endast
utskänk-ningsbestämmelserna angår landshövdingämbetet.
Men å andra sidan kunde jag naturligtvis uträtta
mycket, om jag lade mig vinn om det. Jag kan
inte neka, att jag finner det på sitt sätt rörande
med denna vädjan till mig av fattiga hustrur och
mödrar.
— Men nog måste du medge, Victor, sade
Beatrice, som nu blivit verkligt oroad, att denna
utpräglade nykterhets vilja bevisar, att de inte
behöver förbudet. Om de började klaga på restrik-
288
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
