Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I vilt äktenskap - IV
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
61
kymmer på det nya stället; Javdocha språkade om
avlat, nunnor och om Guds straffdom för världens
synder.
»Kära mor lilla! Jag har något att säga er»,
började Motrja.
»Säg det! Jag skall höra på.»
»I fredags morse, då jag höll på och knådade
lera, kom min systerson Hnat till mig. Då jag
fick se honom, märkte jag, att han inte var som
vanligt, och att det måtte ha hänt honom något
särskilt. Hur är det med dig, pojke? frågade jag.
— Kära moster, sa han, om ni inte vill hjälpa
mig, så störtar ni mig rakt i fördärvet. Då grät
jag bittert och sa åt honom: Kära min gosse!
Skulle jag icke stå dig bi, då du är min närmaste
fräånde! Släktingar växer minsann inte på träd åt
mig. Då kysste han rig på handen och sa’: Ni
känner själv till min olycka, moster. Ni vet, hur
jag tycker om Nastia, er egen dotter, mor lilla —
men elaka människor ha skilt oss åt, så att viinté
få varandra. Och jag kan inte leva utan Nastia.
Får jag inte det, så kommer mitt lik att ruttna
bort i jordens råa mull. Gå, sa han, till tant
Javdocha och bed henne, att hon låter sin Nastia
flytta hem till mig! Det gjorde mig så ont om
henne, den stackarn, mor lilla, så det kan inte
beskrivas. Och därför är jag nu kommen till er
för att be er: låt Nastia flytta till Hnat, ty det är
en stillsam och arbetsam karl.»
»Vad tänker ni på, mor lilla? Gud hjälpe er!
Min dotter är änka, och hon kan nog få friare,
om inte i dag, så i morgon. Varför skulle hon då
sammanleva med en karl på det viset?»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
