Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Finlands nittonhundratalsdiktning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
honom. Diktsamlingarna Skärgårdens vår (1913), Sommarnatten (1916)
°ch Höstlig dikt (1919) visa dessa stämningar. Hans naturinlevelse
blir allt innerligare, den vidgar hans väsen och skänker hans sårbara
själ den jämvikt, som den har så svårt att finna i förhållandet till
människor. Dess område
har blivit allt vidare. Det
är icke endast kustland-
skapet han känner som
sitt, också fjällen och in-
landet skänka honom nu
djupa intryck. Han kan
längta från havsfjärdarnas
°ro till ödemarkernas still-
het och bergens klara vid-
der. Men hans landskaps-
bilder ha i allmänhet icke
skarpa linjer och konturer
eller markerade, precisa
detaljer. Det är framför
allt färgerna med nyanser
°ch förtoningar han fram-
håller, det är den allmänna
dagern och stämningen
han vill återge. I den sista
av dessa samlingar ser man
aven en begynnande ny-
daning av hans form, som
sedan fortsättes i hans se-
Arvid Mörne.
Fotografi.
nare diktning. Han hade aldrig varit en de konstfulla strofernas och
de klingande rimmens skald som Gripenberg, och han hade ofta i sin
strävan efter det uttrycksfulla givit rytmen något ojämnt och litet
hårt. Då modernismen vid denna tid framträdde i den svenska dik-
ten, i Sverige med Pär Lagerkvist, i Finland med Edit Södergran
°ch Diktonius, kände sig Mörne i mycket dragen till den, särskilt till
Pär Lagerkvist, vars spörjande ångest inför livet kanske hade något
oied Mörnes egen livskänsla besläktat. Från och med Höstlig dikt
märker man, hur modernismens strävanden fängsla honom, och den
Piia, orimmade versen blir allt oftare hans form. Men helt kommer
den dock icke honom att förgäta den lätta viston, som varit hans ung-
doms kärlek.
Det sista skedet i Mörnes diktning, till vilket dock redan Höstlig
507
t!/
’ ■’
EG
L
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
