Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Selma Lagerlöf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Drott-
ningar i
Kunga-
hälla.
En herr-
gårdssä-
gen.
tro har den funnit den rätta vägen. Men idédiskussionen i verket
betyder dock i grunden rätt litet. Det betydelsefulla där är skildrin-
gen av den lilla italienska staden, som visar, hur mycket av dess liv
och människor Selma Lagerlöf med sitt vakna intresse för människorna
hunnit uppfatta, och framför allt skildringen av donna Micaela, en
kvinnogestalt av den art Selma Lagerlöf .älskar, som låter impulserna
ur det innersta av själen segra över alla den nyktra eftertankens kri-
tiska betänkligheter och kloka råd.
Från och med Antikrists mirakler börjar Selma Lagerlöfs berättar-
gåva flöda ymnigt och ohämmat. Hon behöver icke längre söka äm-
nen och form. Under den av tvivel på hennes begåvning fyllda ti-
den närmast efter Gösta Berlings saga hade hon börjat arbeta på en
historisk diktcykel, men saknade mod att offentliggöra den. Nu åter-
upptog hon ämnet, denna gång på prosa. De noveller, som sålunda
tillkommo, bilda kärnan i novellsamlingen Drottningar i Kungahälla
(1899), som dessutom omfattar en avdelning legender och några be-
rättelser med olikartade motiv, bland vilka den gripande Gravskriften,
historien om modern som offrar ära och anseende för sitt döda barns
skull. Kungahälla-novellerna hämtade sina motiv ur de fornnordiska
historiska sagorna, med vilka Selma Lagerlöf sedan barndomen var
förtrogen; bland hennes äldsta litterära försök funnos historier om
Snorre Sturlasons sagokungar. Men av den isländska sagans hårda,
kärva ande och ton finnes det icke mycket i dessa berättelser. Hon
berättar bredare, mjukare och mer målande, hon håller sig icke som
sagorna enbart till handlingarna, utan redogör utförligt för människor-
nas tankar och känslor och drömmar. Och själva kärnan i dessa be-
rättelser hänger mer samman med legendernas värld än med de forn-
nordiska sagornas. Det är undret, godheten, friden, självuppoffringen
hon diktar om. Madonnan med barnet visar sig för Olaf Tryggvason
och vänder hans sinne från den hedniska Sigrid Storråda, Olaf Harald-
son inviges till helgon genom en syn, där himlens stjärnor sluta sig
samman till en krona över hans huvud, för att skänka två folk fred
gifter sig Margareta Fredkulla med konung Magnus, fastän hon vet
att han älskar en annan och vet att detta äktenskap icke kan skänka
henne någon lycka. I Selma Lagerlöfs värld är godheten förmer än
kraften.
Samma år som Drottningar i Kungahälla utkom också berättelsen
En herrgårdssägen. Selma Lagerlöf har för den tyske litteraturhisto-
rikern Berendsohn berättat, att hon, då hon skrev den, tänkt på sa-
gorna om kvinnan, som befriar den älskade från djurhamnen. Några
omedelbara intryck av dessa sagor på sägnen om hur Ingrid frälsar
390
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
