Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Selma Lagerlöf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
som helhet ger den intrycket att hon nu osäkert söker sig fram utan
att ha funnit någon riktig ämneskrets eller någon riktig stil. Gösta
Herlings saga var ett verk från vilket inga vägar omedelbart ledde
framåt. Då Selma Lagerlöf i En julgäst berättade om den forne ka-
valjern lille Rusters senare öden blev det en trist och glanslös histo-
ria om hur en försupen vagabond förvandlades till en duglig skol-
mästare. Den på utrop och personliga utgjutelser rika stilen, som
kritiken också farit illa fram med, kunde icke heller gärna upprepas
utan att alldeles stelna i schablon. I Osynliga länkar ser man hur
folksaga och fornnordisk sagoton, legend och realistisk nutidsberättelse
blanda sig med varandra. Boken mottogs emellertid välvilligt, och
nu vågade Selma Lagerlöf lämna skolan för att helt ägna sig åt skrift-
ställen. Vintern 1895—1896 vistades hon i Italien, och ett resultat
av denna resa var romanen Antikrists mirakler (1897).
I slutet av Gösta Berlings saga hade Selma Lagerlöf förkunnat ar-
betet och plikten. Hennes moraliska och sociala känsla hade krävt
att hon tydligt skulle uttala ett ogillande av den vilda, hänsynslösa
mdividualismen i det kavaljerliv hennes rent konstnärliga känsla tju-
sats av. I Osynliga länkar hade hon snuddat vid den moderna ti-
dens stora rörelser, då hon i En fallen kung förde fram frälsningsar-
men, visserligen blott som en kuliss för den egentliga handlingen. I
Antikrists mirakler gör hon, åtminstone formellt, den moderna socia-
lismen till ett huvudmotiv. Socialismen hade nu blivit en politisk
makt i Europa, och det var, lättförklarligt att all den varma, mänsk-
liga medkänslan i hennes sinne skulle intresseras av dess löften åt de
fattiga. Det blev emellertid icke den mer politiska sidan av socia-
lismen hon upptog till behandling utan det blev socialismens förhål-
lande till religionen. Socialismen gick fram med materialismen och
förnekelsen i sitt baner, men från olika håll hade man hänvisat på
det intresse kristendomen borde hysa för en social omdaning. Viktor
Rydberg hade i Den nya grottesången kallat socialistledarnas förkun-
Uelse av en materialistisk och ateistisk vulgärfilosofi »den största dum-
het jag bevittnat i världshistorien» och förespått en tid, då arbetar-
r°relsen skulle hissa den religiösa socialismens, d. v. s. kristendomens
fana. Och påven Leo XIII hade samtidigt 1891 utfärdat en encyk-
lika, i vilken han försvarade arbetarskyddslagstiftningen och uppma-
nade det katolska prästerskapet att studera de sociala frågorna. Det
ar dessa tankar som bilda grunden för Selma Lagerlöfs saga om de
tva Kristusbilderna, den sanna och den falska, och hon låter också
den gamle, vise påven uttala bokens slutord och mening — den att
då socialismen omfattar kristendomens människokärlek och försyns-
389
Antikrists
mirakler.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
