- Project Runeberg -  Illustrerad svensk litteraturhistoria / 7. Den nya tiden (1870-1914) /
240

(1926-1932) [MARC] Author: Henrik Schück, Karl Warburg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Åttiotalets författare

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Då vått det om strupen klämmer
och hjärtat med ens står still,
jag ville ropa i jämmer
min fasa att vara till.
        (Mar-ritt.)


Och han målar ut hur sällsamma urtidsvilddjur stiga upp ur de
mörkaste skrymslena i hans själ. Människans primitiva skräck inför
ensamheten och natten får intensitet av hans speciella känslighet. Den
gentemot livets hårdhet försvarslöses ångest har i svensk dikt väl
endast hos Fröding fått lika starka uttryck som hos Ola Hansson:

så sitter i mitt väsens
innersta gömslen,
i det hudlösa köttets nervnät,
som en aldrig domnande oro,
livsångestens ryckande,
hullingtäckta tagg.
        (Notturno 10.)

Naturlyrik.



Främst är Ola Hanssons lyrik emellertid skånsk naturlyrik.
Närmast fortsätter han här Bååths diktning. Han har samma vakna blick
för detaljerna i landskapet som denne. Men Ola Hanssons
Skånelandskap ter sig dock ganska annorlunda än Bååths, fastän de i
mycket upptaga samma drag. Medan allt hos Bååth är klart och skarpt,
blir det hos Hansson mjukt och vekt. Han ger icke bestämda
landskapsbilder, hur många detaljer han än tar med, utan han ger
dagrarna, atmosfären, stämningen. Naturen blir hos honom ett
själsintryck på ett helt annat sätt än hos föregångaren, man förnimmer
ständigt den rent psykologiska verkan synbilden genom de känsliga
nerverna utövar. Han är också långt fastare knuten till landskapen
och jorden än Bååth, hans inlevelse är intimare och djupare. Otaliga
känslotrådar binda honom samman med just denna luft.
Fruktbarheten och rikedomen där fångas i strofer, som ge ett fylligt uttryck
åt allt det som gror och växer. Hans eget väsens ursprung ligger
gömt i denna samma jord. Och till det lugna, fridfulla i denna värld
söker sig hans längtan. »Ingen har skildrat tystnaden som Ola
Hansson, just därför att han pinades och revs upp av brutala ljud», säger
Böök. Själva stilen har också, särskilt i Notturno, en alldeles annan
prägel än Bååths: den är bildrikare, nyansrikare. Jacobsens inflytande
har här smultit samman med Ola Hanssons egen mjuka känslighet.

Versform.



Som verskonstnär begynte Ola Hansson med Bååths och
Gellerstedts enkla versformer, men i Notturno har han utvecklat sig till
mästare i en vers av helt annan karaktär. »Till sin struktur», säger

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 10:54:29 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ilsvlihi/7/0299.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free