Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lyrik och versepik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Förr än sol går ned, kosacken
Tumlar blödande i backen.
O, den dagens namn skall då
Bliva oss en hederstitel!
Och kung Karl har själv kapitel
I sin kungssal i det blå:
Man för man han vill oss kalla,
Och i stjärnor, vilka falla
Ur hans öppna hand, vi alla
Tapperhetsmedaljer få.
Ofta — heter det i festberättelsen ■— »hade bifallet under de före-
gående talen ganska ljudligt givit sig tillkänna; men till en sådan
höjd hade det icke nått som under deklame-
randet av dessa verser, vilka så nära rörde
Sveriges ömmaste, ännu blödande sår. Vid
styckets slut utbröt hela den stora församlade
folkmängden nästan ovillkorligt uti ett dånande
’Kung Karl, den unge hjälte’, varefter skalden
åter måste recitera sitt Vaticinium, och ånyo
ljödo de mest energiska hurrarop.»
Till studentmötet 1845 utkom hans första
diktsamling, Sånger i pansar, på omslagets
baksida försedd med en bild av Karl XII med
underskriften: Kom gossar! Publiken kände,
att här verkligen hade kommit något nytt;
den första upplagan gick genast åt, och samma
år måste en ny, tillökad, utgivas. I en recen-
sion skrev Hagberg: »Antingen förstå vi icke,
vad lyrisk poesi vill säga, eller ock är Talis
Qualis ibland Sveriges yngre skalder den, som
har det kraftigaste lyriska källsprånget inom
sitt bröst.» Samlingen röjer ock, att Strand-
berg nu fått andra litterära inspirationskällor
än i de första dikter, han skrivit. Han hade börjat studera den nya
tyska lyriken, och särskilt tilltalats av frihetsskalden Herwegh, men
även av Hoffmann von Fallersleben, Heine, Uhland och Anastasius
Grün, och 1844 hade han utgivit en samling översättningar: Nyare tysk
lyrik. Några osjälvständiga efterbildningar äro hans originaldikter icke,
och redan före Herweghs framträdande hade han anslagit liknande
toner. Han har både sin egen stil och sin egen idévärld. Sånger i
pansar inledes med dikten Mitt första och mitt sista, där han framlägger
både sin demokratiska livssyn och sitt poetiska program. »Med folkets
Sånger i
pansar.
"«Som, josfat !”
Baksidan av omslagsvignetten
till originaluppl. av Sånger i
pansar. 1845.
522
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
