Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Geijer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
mitt arbete, och gubben Fant skall väl en gång ledsna. Att göra mig fullt säker
om succession är nu orsaken till min historiska sysselsättning. Man väntar ett
sådant arbete av mig.» Vid denna tid hade således hans tvekan upphört, och
han var bestämd att stanna vid universitetet. En bidragande orsak härtill var
nog, att han redan under höstterminen 1811 flyttat över till Uppsala[1], där han
kommit i beröring med de akademiska kretsarna. Med all sannolikhet blev han
kort därefter, åtminstone redan 1812, bekant med Atterbom och hade således
kommit in i en ny miljö, som icke blev utan inverkan på hans uppfattning.
Innan vi gå vidare i redogörelsen för hans biografi, skola vi därför stanna vid den
oerhört rika litterära produktion, som han utvecklade under åren 1810—1814 och
som icke är utan allt samband med dessa yttre data.
Inbillningskraften.
I augusti 1810 kom Geijer, som sagt, till Stockholm. Hans
kondition hos Schinkel slutade i oktober, och han sökte sig därför en ny
informatorsplats, som han likväl fick först på nyåret. Ledigheten
använde han dels till forskningar i riksarkivet, dels — och antagligen
flitigare — till studier i komposition för Frigel. Sitt umgänge hade
han med de gamla nationskamrater, tillsammans med vilka han kort
därefter stiftade Götiska förbundet. Men så kom han — efter vad
han i sina Minnen berättar — i september 1810 »att kasta ögonen
på Svenska akademiens prisfråga för året: Om inbillningskraftens
verkan på uppfostran. Jag skrev svaret i en väns rum, inom fjorton
dagar och med så få ändringar, att själva konceptet (vilket tiden ej
heller tillät att renskriva) kunde inlämnas till akademien». Så enkel,
som Geijer här återger prisämnets titel, var denna nu icke, utan lydde
i sin mera mesopotamiska än svenska formulering: »Hvilka fördelar
kunna vid menniskors moraliska uppfostran dragas af deras
inbillningsgåfva, och betraktandet af våra tiders samhällslefnad, synes det
böra göra denna sinnesgåfva mera mot- eller medverkande de
moraliska förnuft-buden?», och förmodligen hade akademien tänkt sig ett
annat svar, än det Geijer gav. Innan vi gå vidare, skola vi
emellertid taga en översikt av innehållet i denna avhandling, som både till
stil och tankar var den märkligaste av dem, som akademien dittills
fått bedöma och som mera än fosforisternas och polyfemisternas
dittills publicerade artiklar kan betraktas såsom romantikens
programskrift.
Avhandlingen — börjar Geijer — faller inom filosofiens område, och »det är
en gammal klagan, att filosofien såsom vetenskap ej kan göra sig populär». Men
är detta ej en falsk föreställning? Och skulle så vara, uppger jag allt anspråk
på sträng vetenskaplighet. Mitt ändamål är ej blott att undervisa, utan att
övertala. Inbillningskraften är den mest omfattande och underbaraste av mänskliga
[1] Under hela 1813 ända till mars 1814 uppehöll han sig dock i Stockholm för
studier i riksarkivet och var samtidigt informator hos ett kommerseråd Peterson.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 10:53:02 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/ilsvlihi/5/0524.html
