Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Stagnelius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
självmord. För andra har hon således offrat icke blott sin egen jordiska
kärlekslycka, utan ock sin salighet. Hur utfaller nu domen över
henne? Den blir densamma som för Goethes Gretchen, och vid
hennes stoft sjunger en osynlig kör av änglar:
Din prövningstid försvunnit,
Ett renat guld du är.
Du livet övervunnit;
Dess krona nu du bär.
Till yttersta minuten
Din oskuld levde kvar.
Om blomman än vart bruten,
Hon likväl blomma var.
Därpå slutar dramat: »Var jordisk mistning är en himmelsk
vinning. Solkronan flammar kring Mathildas tinning.» Perpetua hade
på jorden levat ett helgons liv och därför även fått sin belöning.
Mathilda hade begått två dödssynder, men hon hade bevarat sitt
hjärta rent, och därför fick även hon martyrens helgonkrona.
Händelseförloppet i tragedien är enkelt — såsom alltid hos den av
antiken så starkt påverkade Stagnelius — men stycket är icke
odramatiskt som Martyrerna. Redan i början — innan vi ännu veta
något — få vi en obestämd föraning om de olyckor, som hota,
styckets atmosfär angives redan i den första scenen, och sedan avslöjas
det förflutna allt mera, intill dess vi stå inför själva problemet.
Huvudvikten lägges i motsats till Martyrerna på konflikten i hjältinnans
själ, och ehuru Riddartornet i det hela starkt påverkats av den
tarvliga tyska skräckdramatiken, slår oss stundtals till mötes en skär,
romantisk mystik, som erinrar om Calderons. »Skriv ofta brev», säger
Olivia, då hon, utan att känna Mathildas uppoffring, tar farväl av
dottern. Mathilda, som då redan bestämt sig för att dö, svarar:
Nej, jag vill komma själv.
Då månens skimmer från de höga alpers
Isdiademer nattligt återstrålar,
Och näktergalen i sin ambradal
Av Edens brudsång klingar efterljuden,
Då vill jag ofta i det milda dunklet
Er själ belyssna, mildra edra tårar
Och kyssa er med aftonvindens fläkt.
Glädjeflickan i Rom.
Riddartornet står på gränsen mellan Liljor i Saron och de båda andra
skräckdramerna. I Stagnelius’ själsliv svängde pendeln städse mellan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 10:53:02 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/ilsvlihi/5/0359.html
