- Project Runeberg -  Illustrerad svensk litteraturhistoria / 5. Romantiken /
243

(1926-1932) [MARC] Author: Henrik Schück, Karl Warburg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stagnelius

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

kunskaper i moderna språk. För inträde i kansliet fordrades
emellertid godkända scripta i latin och franska, och med anledning därav
tog Stagnelius undervisning av den franske språkmästaren de Béthune.
Tack vare denna kunde han kort därefter göra bekantskap med den
franska romantikens båda viktigaste författare, mad. de Staël och
Chateaubriand. Kunskap i tyska fordrades däremot icke av de
blivande kanslisterna, men Stagnelius hade tydligen gripits av
samtidens tyska kulturströmning och tog privat undervisning av den tyske
språkmästaren Strömberg. Tack vare denna kunde han, såsom vi
strax skola se, börja studera de tyska romantikerna.

De första dikterna.



Under dessa år lärde han ock känna den vittra svenska litteraturen, i vilken
han förut antagligen varit ganska litet inne. Naturligtvis har han läst de
samtida eftergustavianska skaldernas dikter. Hans 1812 daterade poem: Till
Sånggudinnan, Människokärleken, Dygden, Slaget vid Salamanca äro en
reflexionspoesi, som behandlar de under den eftergustavianska tiden populära moraliska
motiven. Men även i dessa dikter märka vi ett inslag av romantik i de
färgstarka orden, i »silverstämman», som »kvalets ormar tjusar», i »minnets trollsken»,
i »orfeiska lyrans harmoni», även i vissa förromantiska vändningar såsom »den
gråe bardens silverharpa», månens ljus, som kastar sitt skimmer över golvets
tiljor o. s. v. Redan de äldsta dikterna röja således en förromantisk inriktning
hos honom. I de 1813 daterade dikterna blir denna ännu tydligare. De
gustavianska skalder, som på honom gjort det djupaste intrycket, voro Kellgren och
Lidner. Liksom den förre älskade även Stagnelius den mest sensuelle av Roms
skalder, Propertius, och har från denne gjort en imitation, som ganska mycket
är i Kellgrens stil:

Vad båtar, flicka, att ditt mörka hår
Med festlig vällukt myrrhans tårar stänka,
Att koiskt siden böljar i ditt spår
Och ädelstenar kring din hjässa blänka?
— — — — — — — — — — — — —
Ja, tro mig, Cynthia — det ej möjligt är
Med lånta smycken att din fägring kröna.
Den unga Amor ingen slöja bär,
Och utan slöjor ser han helst de sköna.


En annan dikt från samma år, Till Kärleken, börjar såsom Kellgrens
sensualistiska rokokodikter och slutar med några strofer, som erinra om Lidner:

Dig, Kärlek, från min känslas vår
Jag vigt min lyra och mitt snille.
På hoppets blomster i ditt spår
Jag vandrat opp i sångmörs gille.
Hur mången gång med hänryckt själ
Vid månens glans i myrtendalar
Ditt lov jag klingat, och — likväl
Med otack guden mig betalar.
— — — — — — — — — — —

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 10:53:02 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ilsvlihi/5/0307.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free