Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Folkungatiden - Den lärda bildningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
utäla alla förseelser mot god ordning för procuratorn. Antalet stu-
denter i kollegiet fick icke överstiga tolv, och somliga av dem fingo
jämte husrum, ved, dryck, mat och husgeråd tolv denarer i veckan;
andra fingo blott husrum och tolv denarer och åter andra blott
husrum, ved, mat och dryck, men inga pengar. Hela detta under-
stöd utgick likväl blott i form av ett slags lån, och när studenten
i framtiden fick ett gäll, var han skyldig att i vissa fastställda ter-
miner återbetala, vad han kostat kollegiet.
Andra dylika kollegier hade Linköpings- och Skarastiften. Men Artist-
1 intet av dessa kollegier gavs någon undervisning, utan den fick och natio.
studenten skaffa sig själv vid universitetet. Parisuniversitetet, som nema,
uppstod under 11oo-talet och som kan anses såsom färdigbildat
omkr. år 1200, hade emellertid ingen likhet med ett modernt uni-
versitet. För det första var det alldeles oberoende av staten. Det
hade intet statsanslag och över huvud inga fonder, utan var en fri
sammanslutning av privatlärare. Någon universitetsbyggnad fanns
således icke, utan varje magister, d. v. s. varje universitetslärare, för-
hyrde själv den lokal, där han meddelade sin undervisning, och
avgiften för denna undervisning berodde på en enskild överens-
kommelse mellan honom och hans lärjungar. Han var således i
allo en fullkomligt fri privatlärare, som ej uppbar någon lön från
staten eller universitetet. Det enda gemensamma var examen, ty
denna avlades inför samtliga magistrarna eller det s. k. universitas
magistrorum. För att bliva student fordrade» däremot icke någon
examen, utan blott att man skaffade sig en magister. Magistrarna
voro indelade i grupper dels efter hembygden, dels efter studierikt-
ningen. Enligt den förra indelningsgrunden sönderföll universitas ma-
gistrorum i fyra nationer: den galliska, den picardiska, den norman-
diska samt den anglicanska, och till den sista gruppen hörde ock skan-
dinaverna. Då emellertid engelsmännen redan på 1200-talet fingo egna
universitet, kom natio anglicana att till största delen bestå av skottar
°ch nordbor. Enligt den andra indelningsgrunden sönderföll universi-
tetet i fyra fakulteter, desamma, som fortfarande finnas vid nästan alla
universitet. Men av dessa hade den filosofiska fakulteten eller den
s- k. artistfakulteten den avgjort största betydelsen. Medicinens stu-
dium låg så gott som nere under hela medeltiden, och undervisningen
däri bestod uteslutande i batederföreläsningar över Galenus. Såvitt
Jag vet har ingen svensk här studerat medicin. Vad juridiken be-
träffar, stod dess studium i Paris ej heller högt. Det juridiska univer-
sitetet var det i Bologna, men vid detta ha endast mycket få svenskar
studerat. I Paris förbjöds redan tidigt allt studium av civilrätt
(d. v. s. romersk rätt), och det enda, som återstod, var därför den
247
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
