Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Teologi och filosofi - Fritänkeriet - Mysticismen - Filosofien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
i början av 1800-talet blevo den religiösa pånyttfödelsens
målsmän, hade dock under Gustav III:s tid uppfostrats i
hem med en ganska stark religiös läggning, hem, i vilka
man ännu bibehållit de gamla statskyrkliga formerna, och
irreligiositeten inskränkt sig nog till en jämförelsevis gles,
ehuru visserligen litterärt mycket tongivande krets. Och mot
“upplysningen“ värkade hela tiden en motrörelse, dels —
bland de mindre bildade — pietismen och särskilt
herrnhutismen, som under den senare delen av århundradet
hade icke så få vänner även bland prästerna, dels och
framför allt mysticismen, som hos de högre klasserna blev ett
surrogat för den protestantism, som nu ansågs såsom
gammalmodig. Ett uttryck för denna strömning finna vi
i de mystiska ordnar, som vid mitten av århundradet
blevo populära i vårt land — frimurarorden,
timmermansorden, Metatron m. fl. — och vilka särskilt florerade under
Gustav III:s tid, då även åtskillig annan vidskepelse såsom
andebesvärjelser, alkemi, spåkonst o. d. fann troende adepter
bland de högsta i samhället, även bland dem, som eljes
ville gälla såsom “upplysta“. Såsom vi sedan skola se,
kom det också, på Gustav III:s tid, till en häftig
sammandrabbning mellan de båda riktningarna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
