Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stormaktstiden - Skogekär Bärgbo
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
vilken kommit fram särskilt i dominikanerfilosofien. Denna
fick i Italien, först i Bologna, där ordens italienska
huvudstudium låg, en stor betydelse för den medeltida
diktningen på modersmålet, och redan i slutet av 1200-talet
röjer sig denna högt uppdrivna idealism hos Dante och
hans samtida. Sitt egentliga hem fick den i sonettdiktningen,
som särskilt genom Petrarca nu kom på modet, ty den
kärlek, som i dessa sonetter skildras, är av en halvt
överjordisk art, ett mellanting mellan den sinnliga Eros och
filosofens svärmeri för själens högsta ideal.
Med renässansen spred sig denna sonettdiktning också
till landen norr om Alperna och förmälde sig där på ett
egendomligt sätt med den från Trissino utgående riktningen.
Att skriva en sonett d. v. s. en dikt på fjorton rader,
två quadernarer och två terziner med blott fyra rim, var
onekligen ett metriskt konststycke, och för dem, som
brunno av begär att visa modersmålets böjlighet och
förmåga att lämpa sig till poesiens alla arter blev sonetten,
liksom ett bevis på dess poetiska adelskap. Överallt där
Trissinos idéer vunno anklang, började man också dikta
sonetter, så Ronsardisterna i Frankrike, Sidney och Spenser
i England och även Stiernhielm i Sverige. Men vår
egentlige sonettskald var en annan — “Skogekär Bärgbo“,
en pseudonym, som man sedermera på otillräckliga skäl
ansett dölja presidenten Gustav Rosenhane.
“Skogekär Bärgbos“ först utgivna dikt, Thet Swenska
Språkets Klagemål, utkom 1658, samma år som Hercules
först trycktes, och innehåller ett varmt “försvar“ för
modersmålets rätt. Författaren sjuder av förbittring över det
förakt, i vilket det sjunkit, och uppmanar de svenska
lärde att visa, att “göternas“ tungomål lika väl som latinet
lämpade sig för poesi och vetenskap.
Beviset sökte han själv lämna i två sedermera utgivna
diktsamlingar: Wenerid, för mer än trettio åhr sedan
skriwin (1680) och Fyratijo små wijsor Till Svänska
språketz öfningh för 30 Åhr sädan skriwin (1682), av
vilka den förra är den ojämförligt viktigare. Uppgiften att
dessa dikter skrivits trettio år förut d. v. s. omkring 1650, är
nog alldeles riktig, ty Skogekär Bärgbo röjer knappt någon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
