Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Stormaktstiden
- Spegel
- Kolmodin
- Skogekär Bärgbo
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
prisar han skaparens godhet. Att han beskrev allt detta
på vers och ej på prosa, berodde, utom på hans önskan
att “hedra modersmålet“, därpå att han funnit “poesien
ganska tjänlig till Guds lov och pris“. I sin dikt gör
Spegel också, såsom det sagts, intryck av en glad, gammal
prästfar, som njuter av att bland sina sockenbor få sitta
och prata om sina lärdomsrön och sina erfarenheter, en
gammal präst, som kan sina auktorer, och — framför allt
— som kan sin bibel, vars figurer för honom äro kära
vänner, lika levande som hans egna sockenbor. Han kan
tala om “gubben Noak“ med samma förtrolighet som om
Per Ersson, och hans bibliska värld verkar därför som en
gammal dalkarlsmålning, naiv och trohjärtad.
Kolmodin.
Tack vare denna realism i skildringen är Spegel
Stiernhielms kanske bäste efterföljare, och det var också i denna
den Stiernhielmska skolan längst levde kvar. Ty även
Spegel hade sina epigoner, som fortsatte de “bibliska
dalkarlsmålningar“ han börjat. Främst bland dessa stå Petrus
Hesselius och Olof Koimodin, författare till den 1732
utgivna Biblisk Qwinno Spegel, vars andra nytestamentliga
del utkom så sent som 1750. Samlingen innehåller en
följd av kvinnoporträtt ur bibeln, målade med en naivitet
och en realism, som skulle verka parodisk, om ej bilderna
hade ett underlag av en så rörande barnafromhet, att man
ej har hjärta att le åt författarnes alla försyndelser mot
den estetiska smaken.
Det var i denna bonderealism, som den Stiernhielmska
skolans från början så starkt antikiserande poesi mynnade ut.
*
Skogekär Bärgbo.
Ungefär samtidigt med Stiernhielm började en annan
strömning inom vår litteratur, en strömning, som närdes
av impulser, ej såsom den Stiernhielmska poesien direkt
från antiken, utan från den italienska diktningen. I viss
mån har också denna ett platonskt inslag, ehuru blott i
andra hand.
Såsom vi minnas från skildringen av Petrus de Dacia,
hade även medeltiden sin platonism eller rättare neoplatonism,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 08:16:12 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/huvudrag/1/0159.html
