Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Folkungatiden - Birgitta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
35
utan av religiös och uppbygglig. Och med all säkerhet
var det detta behov, som skapade medeltidens svenska
religiösa litteratur. För munkarna, som förstodo den tidens
internationella, på latin avfattade litteratur, voro svenska
översättningar överflödiga, men däremot voro de nödvändiga
för de icke latinkunniga nunnorna.
Det första bevarade arbetet på fornsvenska — om vi
franse vara äldsta landskapslagar — var därför en troligen
för nunneklostret i Skänninge avsedd legendsamling, som
mot slutet av 1200-talet överflyttades till svenska. Originalet
var det berömda arbetet Legenda aurea av dominikaner-
munken Jacobus de Voragine, men i detta har översättaren
infogat en del av ett annat dominikanerarbete, Martinus
de Polonias världskrönika, så att det «hela blivit ett slags
kyrkohistoria. Detta arbete var det enda svenska, som
fanns under Birgittas ungdom, åtminstone det enda,
om vilket vi hava någon kännedom. För sitt eget bruk
och väl även för andra kvinnors lät Birgitta då översätta
en annan berömd legendsamling, Vitæ Patrum, som skrivits
av en bland kyrkofadern Hieronymus’ lärjungar. Vidare
föranstaltade hon, såsom vi sett, om en svensk tolkning
av de fem Mose-böckerna, och utan tvivel var det hon,
som förärade Magnus Eriksson det exemplar, som befann
sig i hans boksamling.
Andra böcker blevo blott muntligen översatta för henne
såsom Speculum Virginum av en till namnet okänd benedik-
tinermunk, Gregorii dialoger och troligen ännu andra, bland
dem sannolikt den heliga Mechtilds uppenbarelser, vilka
erbjuda stora likheter med Birgittas egna.
Detta bildningsintresse är av vikt, ty det fortlevde ock
i den orden, som Birgitta stiftade. Nunnorna inom denna
höllos ej blott till handarbeten, utan de voro även flitiga
bokskriverskor, och den ojämförligt största delen av vår
medeltidslitteratur är birgittinsk. Samma intresse för bild-
ningens spridande röjer sig i hennes likaledes av domini-
kanerna paverkade uppskattning av den folkliga predikan.
De flesta munkarna i hennes orden voro flitiga predikanter,
och även större delen av vår medeltida predikolitteratur
är birgittinsk.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
