Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Folkungatiden - Konungastyrelsen - Birgitta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
33
möjligt, att utläggningen återger Matthias’ glossor. Detta
är emellertid ännu en öppen fråga, och visst är blott, att
arbetet härrör från den krets, där Matthias i dylika ting
var den ledande.
Till översättningen hava ock fogats några teologiska av-
handlingar, tydligen skrivna av en kunnig skolastiker, möj-
ligen av Matthias eller någon honom närstående teolog.
I varje fall röja dessa avhandlingar, att man i Sverige
under folkungatiden fullt behärskade samtidens teologiska
bildning.
Samma intryck av hög filosofisk bildning får man av Konunga-
p i* t j i i i T7 i styrelsen,
ett ungeiär samtidigt arbete, den s. k. Konungastyrelsen,
likaledes av namnlös författare, men troligen skrivet av
Magnus Erikssons kansler, juris doktor Philippus Ragvaldi.
Det är en uppfostringslära för den ännu omyndige konungen,
till en del en översättning av Egidius Romanus’ under
medeltiden så berömda arbete De Regimine Principum eller
snarare en bearbetning av detta och liknande skrifter av
Thomas ab Aquino m. fl. Arbetet härrör i varje fall
från en man, som stått på höjden av sin tids vetenskap-
liga bildning, som självständigt tänkt över de politiska
frågorna och som är en överlägsen stilist — den utan
tvivel främste före Olavus Petri.
Under denna tid — den medeltida kulturens blomstrings- Birgitta,
period i vårt land — framträdde ock en svensk sierska,
som skulle förvärva sig europeisk ryktbarhet, den heliga
Birgitta. För utländsk ryktbarhet har man i Sverige
alltid varit svag, och om man än ej överskattat Birgittas
betydelse för vårt land — ty denna har varit mycket
stor — har man dock givit hennes personlighet och karaktär
proportioner, som knappast äro riktiga. Söker man däre-
mot med tillämpning av moderna kritiska principer sovra
det givna materialet, får man snarast en bild, som ganska
mycket avviker från legendens: en visserligen viljestark
och fantasirik, men ytterst bigott och ärelysten kvinna,
alls icke ödmjuk, utan fylld av sig själv, men vars begär
att härska icke motsvarades av förmågan att organisera och
vars vyer voro trånga och begränsade inom samtidens
föreställningar utan att båda framtiden.
3. — Sveriges litteratur.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
