Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»kom in!» Han öppnade dörren och gick in,
men stannade strax innanför tröskeln. Rummet
var skumt, gardinerna neddragna, luften instängd
och nattgammal; Kristian Bode låg ännu.
»Förlåt, jag trodde du var uppe,— då går
jag igen,» sade Henrik.
Kristian Bode satte sig halft upp i sängen.
»Nej, vänta,» ropade han, »jag ber dig, stanna,
jag har något att säga dig!»
Henrik gick in igen och stängde dörren
efter sig. Kristian Bode sjönk åter ner i sängen.
»Skulle du vilja göra mig den tjänsten att
draga upp en gardin och öppna fönstret. Det
måtte vara kvaft härinne.»
»Ah ja,» svarade Henrik och gjorde som
han blifvit ombedd. Därefter satte han sig i en
stol framme vid det öppna fönstret, men med
ryggen vänd mot det.
»Jag är en smula sen af mig,» fortsatte ^
Kristian Bode, *kom också sent i säng. Fy,
det här uppvaknandet, det är en afskyvärd
uppfinning!»
Han vände på hufvudet så att han kom åt
att kasta en blick på Henrik, som icke svarade.
»Ja, det beror förstås på, du tycker
antagligen att det är en härlig uppfinning, du; men
för en sådan som mig är det den värsta stunden
på hela dygnet. Har du inte märkt det, att
man just i själfva uppvaknandets ögonblick får
ett alldeles oemotståndligt intryck af själfva
grundstämningen i ens lif för tillfället, man liksom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
