Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII. Hönsens utfodring och vård
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
27
Hönsen äro, liksom de andra husdjuren, äfven utsatta för
sjukdomar. Att försöka förekomma dessa, är till stor del det
enda vi kunna göra, ty att bota hönan, sedan hon en gång blif-
vit sjuk, har för en icke-veterinär sina ganska stora svårigheter.
Då en stor del af hönsens sjukdomar dessutom äro af smittosam
karakter, bör man vara synnerligen uppmärksam, och om en
höna gerna vill gå afsides för sig sjelf. ligga ensam i något hörn,
förlorar matlusten och ser ruggig ut, bör hon genast borttagas
från den öfriga stammen och hållas särskildt, bäst på ett tem-
ligen varmt ställe.
Till de dietiska medlen hör, att i hönsens drickesvatten lägga
en rostig spik samt vid oordningar i magen tillsätta vattnet med.
jernvitriol, 1 tesked till 1 liter vatten.
Blitva hönsen något förkylda, gifves dem salmiak, 20 gram
till 1 liter vatten i drickeskopparne.
Om man lyssnar på hönsen, sedan de på qvällen satt sig .
och . då .hör en ”rosslande andning eller snörffande i näsan, är
detta ett tecken till förkylning och man tager då bort en sådan
höna, sätter henne i värme och låter henne dricka af en sådan
blandning, som nyss sades. Skulle det blifva luftrörskatarr.
som synes af slembildningen i halsen, då näbben öppnas och
tungan något framdrages, gifves 1 matsked 4 gånger dagligen
af en blandning utaf 0.5 gr. salmiak, 5 gr. honing och 50 gram
vatten.
Genom förtärande af omåttliga qvantiteter för kallt vatten.
få hönsen stundom en sjukdom, benämnd lös-kräfva, då kräfvan
hänger och kännes mjuk och full med vatten. Hönan tages då
vid benen och hänges upp och ned, hvarvid kräfvan tryckes,
då innehållet utrinner genom näbben. Derefter ingifves en bland-
ning af 1 gr, pulveriserad alun och 40 gram vatten, hvaraf gif-
ves 1 å 2 matskedar en gång om dagen. Hönan sättes på diet
af mest blötfoder och endast litet vatten, som bör vara kylslaget.
Motsatsen till denna sjukdom är den s. k. hårda kräfvan, då
densamma är fyld med foder, hård och spänd och icke förändras.
Man försöker ingitva 1 matsked recinolja, men om detta efter
ett par upprepade försök icke hjelper, är en operation nödvän-
dig, hvilken är för en ovan svår att verkställa.
Mot förstoppning gitves 2 matskedar recinolja och mot diarré
begagnas samma medel, hvarefter gifves hafresoppa, I matsked
i taget. Vid svårare fall gifves tannin, 5 gr., eller opium, 6
ctgr., blandadt med hvetebrödsmulor och smör till piller.
Mot sådana smittosamma sjukdomar, som fjäderfätyfus och
dylika, är bäst att genast afskilja de sjuka från de öfriga och
inhemta råd af. veterinärläkare.
Mot framfall af värptarmen gifves opium, 6 ctgr. i piller,
som ofvan anförts, sedan tarmen först noggrant tvättats med
ljumt vatten och införts med ett oljadt finger.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
