Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 22. Den fattige skrifvaren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 536 —
tari att den. mörklockiga skönheten och. hans fänrik voro
försvunna,
— Satanas 1 Blitzdonnerhölle!... svor han och drog
till med en krafted så kärnfullt präktig, att studenterna
och äfven Niklas skrifvare brusto i gapskratt.
Hör hit, tavernare! Två stånkor starköl på blix-
trande ögonblicket, röt han och slog pampfästet i det flot-
tiga ekbordet, så att det dånade i salen.
Den tjocke tavernaren med den röda mössan, snedt
slängd på sin skalliga hjässa, kom hastigt rullande på sina
korta ben likt en boll.
Kapitain von Teuffelstein tömde de båda stånkorna
två drag.
Han strök fradgan från sina väldiga knäfvelborrar.
— Betalning får du i morgon bittida, då jag gör dig
äran att inta min frukost här, sedan jag expedierat den där
skönlockige studentglopen, röt han till den häpne tavernaren,
i det han kastade en ilsken blick på ung Niklas skrifvare.
Så spände han bröstharnesket om lifvet och satte på
sig stormhatten.
Jag skall nog leta rätt på flickan. Hon har väl
följt med fänriken förstås. Men då tar fanen både honom
och henne, mumlade han, i det han sprang på dörren.
Fänriken och den mörklockiga flickan, en ziguenerska
med det ljufva namnet Zuleima, hade fått två minuters för-
språng, då den rödbrusige kapten von Teuffelstein likt
en svartsjukans demon rusade ut genom källardörren.
De befunno sig nu tätt invid husväggen i en mörk
gränd, flämtande efter det häftiga springande.
— Nu skynda vi oss hem till dig! yttrade skön Zuliema,
i det hon tryckte sig hårdt intill fänrikens breda bröst.
— Duger icke, svarade fänriken. Kaptenen känner
min bostad. Han kommer att söka upp mig och skall
vända upp och ned på hela Mainz för att tränga sig in i
mitt rum.
Ja, men hvart ska’ vi ta vägen? ... Hvart ska vi
ta vägen? . . . Hu! Jag är så rädd. Jag ser spöken, hvart
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
