Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4. Flodvattnet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 65 —
därför svängde han rattens hjul med kraftig hand, och ett
godlynt leende låg öfver hans något tobaksbruna läppar.
Och lika lugna och godmodiga som skepparn lågo i
fören ryttmästaren, välborne herr Claus Hezekiel von Dra-
ke, ägare af slottet »Månstrålar» med gården »Dröm» samt
hans gode vän, den välbeställde odalmannen och svin-
uppfödaren, numera kaptenen vid Gula Brigadens sjette
iännika, Lars Berg, den äfven »Korfven» kallad.
Tyst som fladdrandet af ett spökes lakan gled fartyget
uppåt floden. Böljorna sorlade och suckade och sjöngo
fram i stäfven, och utefter aktern sträckte sig kölvattnet
som ett långt mörkt band, förtonande i dunklet. Båten
strök in i en vassbänk. Stråen rasslade mot sidorna, och
några änder, som halfsofvande gungande på vattnet, ru-
sade upp och togo sig en kapplöpning på vågorna. Stoc-
kar, bräder, förkolnade plankor — minnen af brända städer
och byar — skrapade mot bordläggningen och fingo sig en
törn, så att de döko ned. Och ständigt, återkommande
och enahanda, hördes knarrandet af ratten och taljornas
gnissel.
Silhuetten af en stuga, en gärdesgård, några popplar,
randen af en skog skymtade förbi. Kapten Lars, som låg
på magen öfver relingen och försökte skåda ned i det bläck-
svarta djupet, tittade upp, och kom att tänka på sin gård
där vid den lilla insjön i norra delen af Upland. Nu
låg gumman och sof i den breda fållbänken, snarkade som
vanligt förstås, och vid hennes sida, där han eljes brukade
ligga, slumrade Anna-Lisa, röd och fager.
— Hvarför har du aldrig gift dig, Benrangel? frågade
kapten Lars.
— Det ska fanen gifta sig med ett kvinnfolk, svarade
Rittmeister von Drake.
— Åh, men kvinnorna äro bra att ha ibland.
— Ja! För några dagar, en vecka, en månad på sin
allra högsta höjd! Men att lefva hela sitt lif med ett prat-
lystet, nyckfullt kvinnfolk, som icke vet, hvad det vill, och
bara babblar dumheter!... Potztausend-Donnerhölles-Pap-
Gula Brigadens hjältar 6
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
