Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Gå in till elden, Tom», sade indianen. »Allt hvitt, icke
be-höfva fyra ögon.»
»Ja, jag skall gå in först; men kom ihåg, att du går in sedan.
På andra villkor går jag icke in.»
Sedan Tom dröjt några minuter i utbyggnaden, gick han ut,
och Jagande hunden intog hans plats. Det var hans första krigståg,
och ingenting skulle hafva förmått honom att vika från sin post,
om han icke varit säker, att icke ens hvita mäns ögon kunde undgå
att upptäcka hvarje mörkt föremål, som rörde sig på snön. Men
ehuru allt var hvitt, var dock icke ytan jämn; här och där
före-kommo höjningar, som antydde, att det fanns remnor i den
underliggande klippan. Men Tom ansåg det omöjligt, att någon kunde
nalkas osedd.
Trots det skydd, som buffelfilten erbjöd, kändes det bistert
kallt utanför, och Tom kände sig glad hvarje gång det blef hans
tur att gå in och värma sig vid elden. De täta ombytena gjorde
dessutom, att tiden gick fort, och han blef mycket förvånad, då
hans farbror och Sam kommo för att aflösa dem. De andra två
männen och höfdingen sutto ännu och rökte vid elden. Te fanns
i kitteln, och de tänkte tydligen icke lägga sig, förrän de gjort sin
första vakt. Med endast några minuters mellanrum gick höfdingen
ut ur hyddan och stod en stund och lyssnade uppmärksamt. Strax
före följande vaktombyte kom han in och sade:
»Indianer nere i dalen».
»Har ni hört dem, höfding?»
»Hoppande hästen hört en torr gren brista.»
»Det kunde hafva varit ett djur», sade Ben.
Höfdingen skakade på hufvudet. »Indian; hörde bössa skrapa
mot träd.»
»Då förmodar jag, att de komma upp under vår vakt», sade
Ben. »Gärna för mig, vi äro beredda att taga emot dem.»
»Kanske komma, kanske icke; kanske speja uppåt dalen först
och se, om några af oss vara där. Kanske några komma uppför
gångstig, men smyga långsamt; icke veta, om vi hålla utkik.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
