- Project Runeberg -  Valda noveller /
331

(1928) [MARC] Author: Paul Heyse Translator: Arvid Ragnar Isberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vid den döda sjön

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

•<t ittrgayww -b.

_VID DEN DÖDA SJÖN_

nar fiska vid fackelsken mitt i natten. När i morgon
båten driver tom omkring på sjön, har jag fått plikta
för min galenskap, i det jag somnat och oförmärkt
glidit över bord. Därvid må det bliva för alla, som
känt mig.

Och nu god natt I Jag tillstår, att jag med en viss
nyfikenhet går att somna och därvid hoppas få lära
mig åtskilligt. Skada blott, att jag icke kan meddela
dig mina iakttagelser, såsom vi så länge gjort med
alla våra studier. Också ’vad oss för drömmar i den
sömnen månde påkomma* längtar jag att uppleva, om
en död över huvud upplever något.

Eljest intresserar mig ingenting vidare. Mitt
testamente ligger sedan ett halvt år vid rätten; åt dig har
jag anförtrott dess verkställande. Lev väl, Käril Jag
tackar dig för mycken god och trogen vänskap. Vare
det det sista!

Din Eberhard."

Han genomläste ej brevet, utan stack in det i ett
kuvert, förseglade det och skrev adressen. Därpå såg
han åter ut i natten, där ovädret småningom rasat ut.
Han tände en cigarr och gick åter fram och tillbaka,
betraktande de långbenta spindlarna, som sprungo
utmed det låga taket. Han iakttog en stund, huru de
betedde sig, när han blåste ett tjockt rökmoln på deras
lygg. Sedan fann han också det ledsamt, och han
stirrade tanklöst på sina fyra vitstrukna väggar.

Då blev det plötsligen högljutt i gästrummet näst
intill. Han hörde genom dörren, huru en grov
mansröst, som varken tillhörde värden eller fiskardrängen,
beklagade sig över otillbörliga fordringar. Fruntimren,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:42:45 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/heysenov/0335.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free