Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - [Sjönamn i alfabetisk ordning]
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skov’. I fråga om betydelsen erinras om sjönamnen Kilen,
Näsnaren, Skagern, Tången, Udden, Viggen. Namnet bar
sålunda afseende på sjöns form.
Om man sammanhåller namnets tvåstafvigbetsakcent med
gårdnamnet Snytsbo, erhålles ett fsv. Snytir. Snytsbo utgår
sålunda från ett äldre *Snytisbodha. Jfr t. ex. Bringen (med
akc. 2) ock Brings ma (<- ’Bringis madh).
Snövålen snö3vå2ln (»snövåm) (Craelius s. 129 [1774],
Hermelin 1818, GS 4 Ö 37) delvis inom Kristdala sti, Tunaläns
hd Kim. : Snöfversmåla, Snöfversnäs. Dessa från Sv. postortlex.
hämtade gårdnamnsformer återge enligt uppgift uttalet i bygden;
formerna Snäfversmåla ock Snäfvernäs å GS äro däremot
felaktiga, den senare i tväggebanda måtto. Snöfvers- utgår från
ett Snöväls- eller Snövåls-.
Sjönamnets förra del är snarast snö, fsv. sno; jfr (?)
Snösjön (GS 3 Ö 31 Dal.), det no. älfnamnet Snodola1, ags. to
anåwes mere2. Man kunde dock äfven tänka på sv. snöd, fsv.
snöper bl. a. ’bar, öde, ofruktbar’, isl. snauÖr. Om den senare
leden se under Vålen.
Socken3 (GS 3 Ö 31), liten sjö i Väster-Våla sn,
Nor-bärgs bärgsl. Vstml. Namnet har uppenbart afseende på sjöns
form (se kartan). Grundordet är sv. sock m. i bet. ’strumpa\
fsv. sokker, isl. sokkr. Närmast jämförliga till betydelsen äro
de under Broeken omtalade Broksjön ock Byxetjärn. Jfr äfven
Handskesjön (GS 1 V 33 Dalsl), Sålevattnet (2 V 34 Boh.) :
såla ’sula’ o. a. Hit hör nog däremot ej Sookatjäm (GS 1 V
33) : Socka Dalsl. Af annat ursprung är i alla händelser det
icke sällsynta no. gårdnamnet Sukken, fno. Sukka f.,
hvil-ket Rygb NG 1: 4 med någon tvekan ställer till no. sukka
’fördjupning o. d.’
Solaren so3lar2n 1. enligt annan uppgift Solen4 (Solaren
Hermelin 1818, Ekbaeck s. 25 [1828]; Solam GS 3 Ö 36), icke
obetydlig sjö i Djursdala sn, Sevedes hd, ock Locknevi sn, S.
Tjusts hd Kim. : Solsebo. Dialekten i trakten synes vara ett * 2 3 4
0 Rygh NG 3: 361.
2) Middendorff Aeng. flurn. s. 120.
3) Uttolsuppgift har ej lemnats.
4) Så bör väl uttalsuppgiftcn »soeln med tjockt 1 ock akc. 2>
återgifva».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
