Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - [Sjönamn i alfabetisk ordning]
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
bör ha varit *8nöke : fsv. snoker, isi. snokr ’snok’. Ed dylik
afledning, hvilken skulle motsvaras af ett nsv. ’Snoksjön, kan
betyda ’sjön, där snokar uppehålla sig’ 1. dyl. (jfr Ormsjön
under Ormgården) eller syfta på sjöns form (jfr Ormlången). —
I Norge finnes ett gårdnamn Snoka (med slutet o), Hedemarken,
hvilket enligt Rygh N6 3: 207 egentligen är namn på ett tjärn.
Detta ställes af Rygh med tvekan till det af Ross anförda no.
snok m. ’kjolig luftning’.
Snorran1 (GS 5 Ö 32) Munsö sn, Färentuna hd UppL
Sannolikt kommer namnet af samma stam som ä.-nsv. sn&rra,.
biform till snurra, sv. dial. t. ex. Uppl. snorra (om t. ex.
bromsens surrande), mht. snurren ’susa, brusa’. Jfr i fråga om
betydelse t. ex. Bremgen, Rusken.
Snuggen (GS 3 Ö 31), mycket liten, mig för öfrigt obekant
vattensamling i Ramsbärgs sn, Lindes bärgsl. Vstml. Sjön står
medelst en å i förbindelse med Mjuggsjön, hvilket namn
betyder ’smalsjön’ (se Mjögtvftngen). Vårt sjönamn har en analog
betydelse. Det innehåller det adj. ‘snugg ’kort’, som förutsattes
för sv. snugga ’kort tobakspipa’ ock som är identiskt med isl.
snQggr ’knapp’. Det förhåller sig till sv. dial. snagger liksom
dugg till dagg, ä.-nsv. rugg till ragg o. s. v. Eu i-omljudd
form är sv. snygg, isl. snoggr. Jfr Djup-, Grondsnnggan. I fråga
om betydelsen erinras närmast om Korttjärn (GS 2 V 34 Dalsl.)
: fsv. o. 8. v. kort, som är lånat från mit. kort, själft ett lån
från lat. curtus.
Snyten sny3ten2 (Grau s. 58 [1754], Hermelin 1801, GS 3
Ö 31), icke obetydlig sjö i Karbännings sn, Norbärgs bärgsl.
Vstml. : Snytsbo (så redan 15712). Namnet innehåller utan
tvifvel en omljudd form till den stam snut, som ingår i sv.
(dial.) snut m., snyte n., hvarom se Rz s. 644, ock vidare
i no. snyt m. ’framskjutande spets 1. topp’ Aas. Af denna
stam bildade no. gård- ock fjällnamn med betydelsen ’något
framskjutande’ anföras af Rygh NG 1: 42. Hit för jag äfven
fsv. Snytebergh» (1311 enl. SD III) Sdml. Besläktat är väl
sjönainnet Snaten (GS 4 Ö 27 Häls.); jfr no. gårdnamnet Snata,
hvilket af Rygh NG 1: 332 ställes till no. snat n. ’en tange af
*) Uttalet är mig obekant.
2) Forssell Sverige 1571, s. 83.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
