- Project Runeberg -  Studier öfver de svenska sjönamnen deras härledning ock historia /
171

(1903-1906) [MARC] Author: Elof Hellquist
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - [Sjönamn i alfabetisk ordning]

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

*v isl. geime, geimr ds., en m-afledning af ieu. V ghi ’gapa\ om
hvilken för öfrigt föreg. ock följ. sjönamn samt Persson
Wurzel-erw. s. 178 må jämföras. Samma namn bär äfven en sjö i Gagnefs
sn Dalarna, under denna form redan upptagen hos Tuneld s. 101
(1741). Hit höra väl äfven fsv. Gimn, flod i Jämtl. (SD från
1324), samt (nsv.) Gim&n Bjuråkers sn Häls. På långt håll
besläktat är sjönamnet Gömmaren. Jfr för öfrigt Gapern ock
därunder anförda namn. — Gårdnamnet Gimmened tycks vara
bildat eller bafva fått denna sin form i senare tid, då sjönamnet
redan erhållit best. slutartikel; se afd. II.

Giningen ji^igen2 (jimgan) (Giningen Tuneld s. 27 [1741],
Hermelin 1801, GS 5 Ö 30; Ginningen Hermelin 1802, Radloff
1: 6 [1804], Tham Sthlm 8. 250), mycket lång ock smal samt
ganska grund sjö med i allmänhet jämna stränder, på gränsen
mellan Bladåkers ock Faringe sinar, Närdinghundra hd Uppl.
Namnet innehåller säkerligen samma stam som isl. ginnung f.
’gap, klyfta’ (»gap var ginnunga»)1; jfr äfven mht. ginunge f.
’bälvete’ samt för öfrigt no. gina ’öppning, skåra1, isl. gina
’gapa’ o. s. v., ags. gin ’eg. gapande; vidsträckt’2, mht. gin ’gap’,
iriska gin ’mun’* 3 o. 8. v. Ordet har sålunda samma betydelse som
de på långt håll besläktade sjönamnen Gillen, Gimmen, där
samma rot utvidgats med resp. 1- ock m-afledningar.
Stammen gin- fgap(a)’ ingår äfven i sjönamnet Ginan (GS 3 Ö 30)
: Ginanbo (alltså ett fsv. ’Ginande?) Söderbärke sn Dalarna.
Möjligen finnes ett no. älfnamn af samma stam; se Rygh NG
14: 247. — Fsv. ’Gining-.

Gisen ji*sen.

1) (Gisen enligt uppgift; Gisan Tham Ny k. s. 14)
Västerljungs sn, Hölebo hd Sdml.; å GS 5 Ö 33 kallad Gisesjön:
Gise-torp, Gisekvam. Detta senare namn har jag tidigast funnit
från 1418 (SD 3: 336, 337) under formen Gisio queern (-v-).

2) (Radloff 1: 10 [1804], GS 6 Ö 31) Edsbro sn,
Närding-bundra hd Uppl.

3) se Gissen nedan.

*) Jfr Mogk PBB 8:153 f., Golther Germ. myth. s. 511, Meyer
Germ. myth. s. 87, Gering Glos8ar2.

*) Användes om hafvet, t. ex. Beowulf v. 1552 Heynes ed.

3) Zupitza Germ. gutt. b. 203.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:40:18 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hesjonamn/0176.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free