Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Wallen. Woxtorps socken, Hööks härad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tillfyllestgörelse efter pantbrefvets lydelse, men biskopen bjuder ej annat än tomma händer,
med många flera ord dem emellan på båda sidor". Och frågade Laxman, hvad han nu
skulle göra med det guld han der hade. Landsdomaren bad honom återlemna det till
konungen, till dess målet blefve afgjordt, samt dömde parterna att ömsesidigt uppfylla
pantebrefvet, hvartill Laxman förklarade sig beredvillig, men biskopen vädjade till rikets
prelater och råd. Äfven med erkebiskop Birger i Lund hade han stridigheter rörande
rågången mellan deras gårdar i Åkarp, och Birger beklagade sig högeligen öfver honom
inför riksrådet, då deremot abboten i Esroms kloster, med hvilken han äfven råkat komma
i tvist, på honom hämnades med kyrkans bann. Det synes således som om "han icke
varit god att hafva emot sig"; men inga bevis förefinnas, att han missbrukat sitt
inflytande hos konungen eller sin embetsmanna-makt. Dock egde han många ovänner bland
prelaterna och högadeln. Redan såsom ung började han att inköpa stads- och
jordfastigheter, och "bevisade välgerningar mot säljaren och dess syskon" fingo äfven någon gång
gälla såsom köpeskilling. Han lyckades derföre att med skäl förvärfva sig tillnamnet
"den rike". Hans besittningar voro: Wallen i Halland, Åkarp i Skåne, Asserbo på
Seeland, Sandalt och Nielstrup på Fyen, samt derjemte 900 arfvegårdar och 14 qvarnar, som
i landskyld årligen gåfvo 280 läster 2 1/2 pund säd, 8 läster mjöl, 7 1/2 läst 1 1/2 pund
smör, 1110 får och lam, 37 svin, 11 kor, 301 gäss, 664 höns, 11 laxar, en läst salt
och 1833 mark penningar, och egde han derjemte 7 hus i Köpenhamn och andra städer,
ett märsskepp och 3 smärre fartyg. Dessutom innehade han såsom pantelän Sölfvitsborg
för 1300 mark samt Göingeholm och Watneholm i Skåne för 1100 lübska mark, enligt
pantebref af Februari 1502, hvaruti konungen förband sig att låta honom och hans son
Peder behålla dem oaflösta under deras lifstid.
Kort före krigståget mot Sverige eller d. 21 Maj 1497 hade Laxman och danska
marsken Eskild Giöe ett hemligt möte på Leckö med Arvid Trolle, hvarvid denne, som
hörde till Sten Stures motståndare, med förenämnda herrar, å fredspartiets vägnar, afslöt
en hemlig öfverenskommelse. Häraf förklaras också, hvarföre konungen först vände sig
till Kalmar, der Trolle var slottsherre och hvilket slott genast gafs i konungens händer.
Pål Laxman har också deltagit i årets vapenbragder och folkvisan sjunger om hans
idrotter:
Thy bönder giorde ett anskrig saa brat,
the saage at fienderne ville kome.
Herr Laxman stack op ett glaven mett en hatt,
then edeliige mand then frome [1],
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
