Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
så, nu ha vi en svärm till! — Liksom vi icke
vore nog många förut. — Å fy, så den
der ankungen ser ut! den måtte vi väl icke
behöfva tåla.” Och straxt kom en ankbonde
och bet honom i nacken.
”Lät honom vara," sade modern, ”han gör
ju ingen för när.”
”Ja men han är för stor och för olik andra,
derföre skall han näpsas,” svarade
ankbonden.
”Det är sköna barn mor har,” sade den
gamla, förnäma ankan med den röda lappen
om benet. ”Sköna barn, allesammans; så när
som på den der ena. Den är helt och hållet
misslyckad; jag ville önska hon kunde göra
om den igen.”
”Det går icke an, ers nåd!” sade ungarnas
moder. ”Han är visst icke vacker; men han
är så snäll och godsint och simmar så vackert
som någon af de andra; ja — jag vågar säga,
litet bättre ändå. Jag tänker han skall
växa till sig med tiden och bli lik syskonen.
Han har legat för länge i ägget, derföre har
han icke fått den rätta skapnaden.” Och dervid
pillade modern honom i nacken och glättade
och slätade på hela figuren. — ”Han är
dessutom en ankbonde,” fortfor hon, och då
faller det sig just icke så noga, om han är
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
