Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
IIÅEDA TIDER
273
Efter dem begrafningsgästerna, talrika som
festgästerna på Kotkais, men mindre glada. En
fil af trettio ekipagen och ett nästan lika stort
antal underlydande i kärror, hvilka deras eget
deltagande och ingen myndig befallning
kommenderat ut från stugorna på Kotkais vidsträckta
egor.
När likvagnen i spetsen för tåget hunnit
uppför backen till den stora byn en kvart mil från
gården, inträffade något, som vållade en sällsam
stämning bland flera närvarande. Vid
vägskil-naden väntade en kärra, och i den satt en fånge
i järn med sin fångvaktare och skjutskarlen bakpå.
Folket i byn, som såg begrafningståget komma,
hade trots sin bondmaklighet hindrat
brottslingen att åka framför likvagnen, om det var af
skrock eller af finare takt hade de icke klart
för sig.
När vagnen passerade fångkärran, fingo fröken
Louises ögon lif, hon såg granskande på fången,
glömde sig ett ögonblick och utbrast ofrivilligt
lifligt:
— Det är Lehtimaa, pappa, — mördaren från
Uramo!
Det var värkligen han, som fått sitt
lifstids-fängelse förmildradt till arbete i de Sibiriska
grufvorna och nu var på väg dit. När begraf-
18
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
