- Project Runeberg -  Haquin Spegel : hans lif och gärning intill år 1693 /
230

(1900) [MARC] Author: Josef Helander
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Spegel som Episk-Didaktisk skald och som Psalmförfattare - 13. Guds Werk och Hwila

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

230 Josef Helander.

Ty Wägen war ej banat

Förthenskul har iag stanat
Och aldrig kunnat få

Med Nöje eengång höra /

Fast iag noog spetzar Öra /
Wår Phœbum Lutan slå.

Han vallfärdade med sina samtida till antiken för att finna
regler för den episka dikten och prydnader, som gåfvo densamma
en värdig, heroisk karaktär. Man träffar i hans verk upprepade
predikat och attributer, aposiopesis och andra den klassiskt
formade stilens troper och figurer. Denna antikbeundran utsträcktes
äfven utöfver det rent formella, i det berömda partier ur de
hedniskt klassiska auktorerna införlifvades med hans sång öfver Guds
skapade verk. Vid behandlingen af tredje skapelsedagen upptog
han sålunda en »Jordenes Beschrifning efter Orphei Anledning uti
hans hymnis och Theocriti i hans idylliis». Från Virgilii Aeneid
hämtade han uppslag till sin teckning af väder och vindar i andra
sången, beskrifningen om kaos och vattenfloden erinrar om Ovidii
Metamorfoser, landtlifvets sysselsättningar skildras efter impulser
från Virgilii Georgica, och åtskilliga smärre partier utgöra
påtagliga reminiscenser från Homerus, Lucretius, Horatius, Seneca m. fl.
Talrika uppgifter rörande naturalhistoriska företeelser har han
därjämte lånat från Aristoteles, Plutarchus och Herodot samt
framför allt från Plinius d. ä., hvilkens märkliga notiser han
samvetsgrant återger under beklagande, att

Dock hwar Mann Plinium nu för een Sqwallra skeller.

Antikens åskådningar stodo så lefvande för de lärda
renässansmännens inre, att dessa omedelbart uppgingo i deras eget sätt att
tänka och tala. Då Spegel i andra sången skall beskrifva, huru
Gud skapat himmelen, afbryter han sin skildring med följande utrop:

Hwad haar tå iag begynt? Skal Gåsen låta höra

Sin Röst bland Swanorna? Skal Phaethon få köra
Then gyllne Phœbi Wagn? Wil Jcarus nu flyga
Tjt Dædalus ej tör? Skal man the Klippor dryga

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Mar 6 01:56:31 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/haqsplif/0234.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free