Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. Spegels Lefnadshistoria och Praktiska Verksamhet - 8. Spegels deltagande i det kyrkliga organisationsarbetet under Karl XI: anordnandet af rikspsalmboken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Haquin Spegel, hans lif och gärning. 119
mandet af gängse oseder genom en bestämd förordning för
boktryckarne och strängare organiserad konsistoriell censur 1.
Under tiden utgåfvos talrika sångsamlingar med eller utan
beroende af Ubsala Psalmboken. Boktryckarnes benägenhet att
upplägga nya psalmböcker, hvilka alltid med lätthet afyttrades,
uppeggade den enskilta företagsamheten. Men då ingen edition af mera
ingripande betydelse kom till stånd, utgingo nu från kanslikollegiet
och dess omtanke om boktryckeriväsendets höjande allvarliga planer
såväl till en korrekt bibelupplaga som till en liturgiskt och poetiskt
tillfredsställande kyrkosångbok, i hvilken alster af erkända religiösa
diktare som Petrus Brask och Samuel Columbus, Lagerlöf och
Spegel kunde upptagas. Dessa reformförslag vunno förnyadt
aktuellt intresse, då kyrkoherden i Gefle, magister Johan Henric
Schæafer, som verkställt åtskilliga förarbeten till en fullständigad och
förbättrad psalmbok, anhöll om kunglig tillåtelse att efter behörig
censur få utgifva detta verk för att dymedelst betäcka
omkostnaderna för sin stora bibliska konkordans och för ett härtill
erforderligt nytt tryckeri2. Kanslikollegiet, som hade detta ärende
under behandling, uttalade sig synnerligen erkännsamt om Schæfers
förbättringsförslag men höll före, att intet privilegium borde
utfärdas, innan man rådfört sig med biskop Spegel, som både själf
var en framstående andlig sångare och förmentes vara i hög grad
1 Jfr kanslikollegii protokoll den 30 mars och 21 juni 1691.
2 Rörande hofpredikanten, sedermera kyrkoherden i Gefle magister JoOHAan
SCHæFERr se Westén, Svenska Kongl. Hof-Clericiets Historia II, 426—431 samt
Fant och LåstBom, Upsala Ärkestifts Herdaminne I, 454—456. Utkastet till hans
under många år bearbetade bibelkonkordans var föremål för ett erkännsamt
utlåtande af Gezelius d. ä. (tryckt i J. A. ScHinmeiers Versuch einer
vollständigen Geschichte der Schwedischen Bibel-Uebersetzungen und Ausgaben.....
Flensburg und Leipzig 1777—1782, III, sid. 93—95); den 20 mars 1689
framlades ett tryckt projekt i prästeståndet, och efter lofordande uttalanden af prästerna
förde Schæfer underhandlingar om utgifvandet med kanslikollegiet (jfr dess
protokoll den 15 och 18 september samt 8 oktober 1690 och den 21 juni 1691
m. fl.). Emellertid förstörde beskyllningen för en sedlig förirring hans framtid
som präst och teologisk författare. Det tryckta projektet och andra handlingar
finnas i Collectanea de Scriptoribus Svecicis III, 538—566. Jfi likaledes
riksarkivets biografiska samling. Schæfer, som ägde en ganska god versifikatorisk
talang, har i slutet af Arrhenii Psalme-Profwer 1691 vidfogat tvänne prof på
sin förmåga som psalmdiktare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
