- Project Runeberg -  Gud i naturen /
431

(1865) [MARC] Author: Georg Ludwig Hartwig Translator: Carl Johan Dahlberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Däggdjuren

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

på existensen af ett enda däggdjur. Utan kamelen, "öknens
skepp", är beduinen icke tänkbar, lika litet som lappen eller
samojeden utan renen, hvilken han förstått taga i sin tjenst
och hvilken förser honom med föda, kläder och tak öfver
hufvudet. Tschuktschen vid kusten är nästan uteslutande hänvisad
till valrossen, liksom grönländaren till skälhunden, och huru
talrika äro ej de jägarfolk, som lefva af de amerikanska
skogarnes och savannernas villebråd.

Pelsdjurens, skälarnes och hvalarnes förföljande spelar icke
blott en betydande roll uti handelns annaler, utan är äfven af
verkligt verldshistorisk betydelse, emedan det varit af
öfvervägande inflytande på hela folkslags öden och mer än allt annat
bidragit att föra Europas kulturnationer till jordens aflägsnaste
länder ända i närheten af de otillgängliga polerna.

Zobeln var den magnet, som drog ryssarne till Siberien
och Kamtschatka, och den ännu mera värdefulla hafsuttern
förde dem till Aleuterna och den gent emot liggande
amerikanska kusten, liksom sjöbjörnen lockade dem in på
Behrings-hafvets ödsliga engder. Den store bardhvalen hafva
engelsmännen och amerikanarne följt så väl till den isfyllda
Baffins-Bay som till de Södra Orkaderna, och utan pottfisken skulle
Söderhafsöarnes invånare sannolikt ännu alltid förblifvit uti sin
urgamla afskiljdhet från den öfriga verlden. Så har försynen
begagnat sig af några djur till att vidga menniskans synkrets,
göra alla jordens regioner henne skattskyldiga och knyta
förbindelser mellan de aflägsnaste länder och folk, som annars
svårligen skulle kommit i beröring med hvarandra.

Äfven bland djurverldens lägre klasser finnes mången högst
värdefull varelse, men silkesmaskens nytta låter ej jemföra sig
med fårets och hos alla civiliserade folk står fiskfångsten,
äfven om tusentals menniskor lefva deraf, långt efter
boskapsskötseln i betydelse.

Den skada, som däggdjuren tillfoga menniskan, kan ej
jemföras med deras nytta, och märkvärdigt nog är det just de
minsta och svagaste, som äro mest förödelsebringande för
henne. Den väldige elefanten torde väl ödelägga mången
plantage, flodhästen nedtrampa månget risfält, apan plundra
mången trädgård och vildsvinet uppböka månget potatisland, men
de små gnagarnes förstörelser utsträckas dock till ett vida
större omfång. Hamstern är i många trakter, t. ex. vid Gotha

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 05:30:29 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/gudnatur2/0439.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free