Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Insekterna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Helt annat är förhållandet med de af rof lefvande
insekterna, som äro hänvisade till list och kraft, snabbhet och
tålamod för att ändock understundom blott vinna ett sparsamt
byte, och som ofta måste löpa långa sträckor, innan de finna
någonting att bita uti, eller först, efter lång väntan kunna fånga
ett välkommet rof. Men liksom kattslägtena bland
fyrfotadjuren eller örnarne och falkarne bland fåglarne äro förträffligt
utrustade för ett ostadigt, outtröttligt verksamt röfvarelif, finna
vi äfven de köttätande insekterna försedda med alla organer
och egenskaper, som de behöfva för sitt lifs uppehållande.
Blifva måltiderna under ogynnsamma omständigheter något
sparsamma och sällsynta, smaka de dem efter längre fasta så
mycket bättre, och om de med större möda än de andra
måste förvärfva sitt dagliga bröd, vinna de derför en riklig
skadeersättning genom jagtens nöjen.
Dels äro de såsom jordlöparne och blåsgumparne utrustade
med långa och starka ben, så att de raskt kunna upphinna ett
flyende byte, dels simma de raskt omkring såsom de i vattnet
lefvande skalbaggarnes talrika slägten, dels skjuta de såsom
vattenjungfrurna pilsnabbt genom luften. Många äro försedda
med gaddar, andra utgjuta en giftig saft, som hastigt dödar
deras offer, och hos några se vi frambenen förträffligt
inrättade till fångandet af deras byte. Hos den vanliga
vattenlöparen äro sålunda dessa lemmar vida längre än bakbenen och
gripa de små vattendjuren lika skickligt som kräftornas klor.
Hos fånggräshopporna kunna framfötterna hopläggas alldeles
som en fällknif. Det är ett nöje att se huru slugt och listigt
denna märkvärdiga insekt söker att komma åt sitt rof. Så
snart hon varseblifver en mygga, sätter hon sig lugnt ned,
upplyfter främre delen af kroppen och fångfötterna och vrider
hufvudet hela timmar åt alla sidor, allt eftersom myggan kryper.
Närmar sig ej denna sednare, så smyger gräshoppan sig fram
som en katt, utsträcker kroppen så mycket som möjligt, fäller
med ett ryck igen sin hakformiga framfot och afskär sitt
offer på midten liksom med en lie. Sedan afbiter hon den ena
lemmen efter den andra, förtär sin måltid med synbart
välbehag, putsar sedan trefvarne och fötterna med munnen och
sätter sig derefter åter på lur. Att hennes fångklor alldeles
icke äro några föraktliga vapen, kan man lätt få erfara, ty
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
