Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Insekterna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
med hvars tillhjelp de fästa sig vid främmande, merändels
öfver marken upphöjda kroppar (stänglar, murar o. s. v.), andra
tillsluta dermed de hålor, i hvilka de förut lefvat, och många
bilda slutligen dermed ett mer eller mindre fullkomligt slutet
hus, i hvilket de gömma sig för att ostörda af alla yttre
inflytelser der tillbringa tiden för deras underbara förvandling.
Det mest kända exemplet är silkesmasken, hvars kokon icke
är mindre värd vår förvåning än den mest konstnärliga
spindels nät, men dessutom förtjenar vårt synnerliga intresse
genom sin nytta för menniskan. Så snart larven funnit ett
passande ställe att spinna in sig på, t. ex. mellan qvistarne på
ett björkris, drager han först liksom spindlarne trådar från
den ena qvisten till den andra, hvarigenom ett luckert nätverk
uppstår, i hvars medelpunkt den egentliga, fasta, äggformiga
silkeshylsan hänger. Denna bildar masken i det han ofta
förändrar sin stödjepunkt, beständigt vrider hufvudet hit och dit
och dervid uthasplar sina trådar, som med framfötterna
förenas till en väfnad. Längden på den tråd, som beqvämt låter
afnysta sig, stiger understundom till öfver 1800 fot, och
silkesmasken behöfver vanligen 2—3 dagar till förfärdigandet af den
honom omslutande hylsan, ur hvilken den fulländade fjärilen
på adertonde till tjugonde dagen utkryper. Den ända, i
hvilken hufvudet ligger, är tunnare än den andra och fjäriln kan
derföre lätt arbeta sig ut derigenom. Dervid är måhända
äfven den saft, som han utgjuter ur munnen, honom behjelplig,
derigenom att den uppmjukar trådarne.
Icke blott till försvar eller skydd, utan äfven till angrepp
äro insekterna på mångfaldigt sätt utrustade.
Växtätarne, som utgöra flertalet, behöfva naturligtvis ej
använda någon särdeles stor grad af intelligens. Äfven utan
någon större konstfärdighet och omåttliga ansträngningar kunna
de med lätthet förskaffa sig sin föda, ty der de förekomma,
finna de bordet rikligt serveradt, och deras legioner dela
fridsamt sig emellan de otaliga frukterna, bladen, blommorna,
stammarne och rötterna i våra skogar och ängar.
Äfven de parasitiska insekterna föra ett beqvämt lif, dricka
de safter, som andra bereda, göda sig sorglöst med främmande
fett och suga af hjertans lust ur de aldrig sinande
näringskällorna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
