Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 131 —
Jag kan dock ej säga att, under själfva
resan någonting inträffade, som gaf mig anledning
tro, att min så väl uttänkta plan haft åsyftad
verkan. Min hustru njöt som alltid af en vacker
ångbåtsresa, men att själfva färden förde hennes
tankar i någon särskild riktning, kunde jag icke
upptäcka. Det hela var för henne en lång
ångbåtsresa, som sådan det härligaste hon visste,
men ingenting vidare.
Jag befann mig hela tiden i stark spänning
och mitt mod började sjunka, när vi passerat
Göteborg, och jag såg hafsskummet fräsa kring
mina efterlängtade västkustknallar.
Det blåste emellertid en rykande storm, och
den var naturligtvis i detta ögonblick allt
annat än välkommen, mindre därför att den
försvårade färden, hvilken skedde i öppen båt till
vår resas slutliga mål, än därför att en
västkuststorm ej är ägnad att borttaga oviljan mot
hafvet och hafsbandet, i fall en sådan känsla
verkligen finns. Jag satt nere i kosterbåten och
iakttog hela tiden min hustru, och jag
betraktade henne från sidan, medan båten steg på de
brytande sjöarna och vågorna sköljde däcket
från stäf till akter. Men jag kunde ingenting
upptäcka, som besvarade min stumma fråga.
Hon syntes mig oåtkomlig, där hon satt och såg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
