Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 126 —
klippt och fick gå på ett konditori. Där fick
han bakelser och var öfverlycklig, emedan han
trodde, att alla människor visste, att han för
första gången var klippt som en pojke. Så for han
hem med mamma igen, och när han kom på
gården, släppte han mammas hand och sprang,
så fort hans ben ville bära honom, in för att
göra pappa flat.
Där stannade han vid skrifbordet, tog af sig
sin hatt och glömde bort, att man icke fick störa
pappa, när han arbetade. Han stod stilla med
hatten i hand, och hela hans kropp arbetade af
ifver för hvad pappa skulle säga. Ja, hans ögon
växte, så att det såg ut, som om hela pojken
skulle bli bara ögon.
Pappa såg och såg och anade, att det var
något riktigt märkvärdigt, som hade händt. Till
sist gick det upp ett ljus för honom, och då
måste han lyfta upp klimpen och sätta honom
ifrån sig igen.
— Nu har Sven blifvit en riktig pojke, sade
pappa.
Och med denna attest på sin manbarhet
sprang Sven ut i akt och mening att visa sig
för de stora bröderna och bli beundrad af Märta,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
