- Project Runeberg -  Doña Perfecta /
69

(1893) [MARC] Author: Benito Pérez Galdós Translator: Karl August Hagberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

märke till den beklagliga verkan hans ord frambragte på
mor och dotter — så kunna ni tänka eder, huru pass
stämd för religiösa betraktelser jag blef vid mitt besök i
domkyrkan, då jag vid ofertorium i messan hörde
organisten spela ett stycke ur La Traviata.

—• Det har herr de Rey rätt uti — sade den lille
advokaten emfatiskt. — Häromdagen hörde jag honom spela
hela valsen ur samma opera samt sedan några melodier
ur La Gran Duquesa.

— Men hvad som allra most stötte mig — fortsatte
ingeniöfén utan skonsamhet — var en Jungfrubild,
hvilken här synes hållen i stor vördnad, att döma af
den massa folk, som higo på knä framför den och de
många ljus, som brunno rundt omkring. Man har
klädi Maria i en grann sammetskofta, kantad med
guld och af en så besynnerlig form, att den öfverträffar
dagens mest extravaganta moder. Hennes ansigte nästan
försvinner bland en tät glittrande massa af tusende slags
krusade spetsar och garneringar och på hufvudet har hon
en krona, som är en half aln hög och omgifven af en
gyllene gloria. Af samma slags tyg och försedda med
samma garneringar äro de benkläder man satt på barnet
Jesus . . . Jag vill inte fortsätta beskrifningen på Modern
och Sonen, ty då skulle jag kanske komma att yttra
något vanvördigt. Jag skall inte säga mer, än att jag inte
kunde hålla mig från skratt och att jag en god stund
betraktade den profanerade bilden, i det jag utropade:
”fru Moder, så man har styrt ut dig!”

Då Pepe slutat tala, betraktade han sina åhörare och
ehuru han icke riktigt kunde urskilja deras ansigten till
följd af skymningen, så trodde han sig dock i ett af dem
märka tecken till sorg och förskräckelse.

— Nåväl herr José — utropade presten skrattande
och med ett uttryck af triumf — denna bild, som för
edra filosofiska och panteistiska ögon synes så löjlig, är
Señora del Socorra, Orbajosas herrskarinna och föresprå-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 04:09:29 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/gbpdona/0069.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free