- Project Runeberg -  Göteborgs stifts herdaminne ur kyrkan och skolan /
1041

(1885) [MARC] Author: Carl Wilhelm Skarstedt - Tema: Göteborg, Biography and Genealogy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Återblick och Tillägg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1041

Poppel-träen snärg”. — E. Benzelius (s. 30): förehöll 1730
clerus ansvaret inför Gud, ”både för sin och sine åhörares själar,
om det icke förde ett gudeligit, stilla, nyktert och ostraffeligit lefverne”.
—G. Wallin (34): ÄÅr 1747: til cathedrens prydnad hade man
måst, låna kyrkans beklädning, som ej vil en annan gång släppa
til. År 49 berättar W. om den dedication, Krak gjort i sin engelska
grammatica til Commercerådet Campbell, deri han träffat ”den
oriktiga utlåtelsen” at Guds ord här på 3 språk rent och klart predikas,
hvarjemte den engelske presten här vid de Reformertas kyrka af
K. berömmes. ÄÅÄr 53 ”upvistes för Clero den af Stiftets kyrkor
inlösta chorkåpa, som af W. vid Adolf Fredriks kröning nyttjats
samt ock nyttjats vid sistlidna riksdag” (se m. m. det årets
prestmötshandl.). S. å. manar Hofrätten DC. at låta vid husförhören
utlägga 3 Mos. 18. cap. om förbudna leder. — Sid 35. r. 6 nerifr.
läs: 1755. Vissa lefnadsdrag kunde låta G. W. påminna om Gelehrte
Verkehrte, så visst han var en af sin tids lärdaste; andra om Gra-

vitas Verecunda. Bern. — E. Lamberg. Ett märkvärdigt
stilprof (som sedan synes öfvergifvet och först vunnit någras behag
i våra dagar) 1771: ”avlåtne oc översénde haver ... av Stocholm”.

Til ”celebrationen” sid. 42: beslöts ock ”Brudskrift” til honom,
hvartil köptes ”10 böcker påstpapper”, applicerades å densamma
”förgyldning och skärning,” inköptes ”otta skålpund såckerconfect,
2 bouteiller Arrach och 20 citroner,” o. s. v. (se Warb. Gb. nat.).
Skänkte til skolbyggnad i Warberg 10 tolfter timmer. I ett bref
från Stocholm til Consist. Gb. (i dess archiv) säger han sig ännu
vara ”oviss om sin nedkomst” (derifrån tilbaka). ”Bref från Gbg
medförde den nyhet, at detta stift förlorat sin oduglige och föga
ansedde biskop L.” m. m. skrifver Ehrensvärd (Journal. Har E. icke
målat så väl honom, som J. Wingård, ogynsammare än skäligt?). —
J. Wingård. Vid gränsen af Botna visas å en bergsluttning den
efter honom så kallade biskopsstenen (eller något dylikt), der han
såsom vallgosse höll sina första predikningar, sannolikt obundnare,
än de framdeles vordo. Ehrensvärd skrifver (l. c.): vid sin
vigning 1780 (ej 81) höll han ”ett långt, välmenande, men besvärligt
Tal om biskopars likhet med propheterna i G. T. Detta Tal
räckte en halÅ timme utan någons upbyggelse”. Bekännelse och
eden. ”Man märkte, huru han hade både sitt målföre och sina tårar
til sin lydnad”. Särskildt med afseende på prebendeanngxionen
kunde han möjligen användt Ciceros Mstituere Vineam. År 1805
skref han i Gb. Alleh. en bön, at de som vilja begå nattvarden
må komma i rätt tid: ”man har försökt at under Skriftermålet
tilsluta dörrarne, men de, som för sent tilkommit, hafva med så häftiga
slag tilkännagifvit sin ankomst, at man nödgats slutligen uplåta.
Emellertid . . kyrkodörren tilstängas så snart läraren är gången
för altaret” etc. En anecdot, hedrande för hans minne, förtäljdes
af den fromme C. A. Eurenius, en gång bataljonsprest i Gbg, för
kyrkob. Gustafsson. Wingårds fru hade nyss blifvit af Linderots
Predikan gripen til ett själsbekymmer, som gränsade til djup
svårmodighet. Detta föranledde vid en bjudning en del af hans
capitulares m. fl. at bestorma honom med bönen at från staden
fjärma en predikant, hvars verksamhet medförde så bedröfliga
följder för sjelfva biskopshuset. En närvarande generalsperson
upstod då, sägande sin mening vara, at, så vidt han förstode, vore
bekymret afsådan art, at densamme, som framkallat det, vore ock

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 04:03:42 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/gbghskar/1085.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free