Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - U - ulcéreux ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ulcéreux — 749 — union
1. förorsaka sâr på: main -ée sårig hand.
2. fig. [djupt] såra: ce discours l’a -é detta tal har sårat honom [djupt].
II. Tfl övergå i [röt]sår,
-ér eux, -euse a sårig, betäckt med [röt]sår.
uléma m turkisk lagkarl, ulema.
uligin||aire o.
-eux, -euse a bot. växande på sank mark.
ulite f tandköttsinflammation,
ulm||acée f bot. almträd, ulmacé.
-aire f bot. älggräs,
ulm||ine f tem. humussyra, ulmin.
-ique a i acide ~ ulmin.
ulnaire a anat. armbågsbens-.
Ulster [ylste. ’r, eng. ] m lång överrock,
Ulster.
ult||érieur a
1. längre bort belägen, bortre: la Poméranie ~e Hinterpommern.
2. senare, ytterligare,
-ième a i lärda uttr. sist.
-imatum [-om, lat. ] m sista anbud, sista ord, ultimatum,
-ime a = -ième.
-ra o. m ytterlighetsman; isht ivrig rojalist under Restaurationen.
II. ingår med bet. ytterligt gående, ultra-, på andra sidan i smsr ss. följ.
ultra||-libér|al (pl. -aux) ytterst frisinnad, ultralibéral,
-montain
I. a
1. på andrla sidan Alperna.
2. relig. högpåv-1ig, ultramontan.
II. m påveanhängare, ultramontan.
-montanisme m teol.
ultramontanism.
- -révolutionnaire (pl. ~s) a o. s ytterst revolutionär [person].
- -royaliste (pl. ~s) s o. a ivrig anhängare av k[on]ungamakten; ytterst rojalistisk.
- -violet, ~te (pl. ~s) a fys. ultraviolett,
ulul||ation f o.
-ement m isht nattfåglars skri[ande], tjut.
-er itr skria, tjuta,
ulve f bot. havssalat.
umble [o’‘hl] = omble [chevalier],
umbre [o~tr] m zo. harr.
un, -e I. a räkneord en (ett) [enda]; enhetlig: Dieu est c’est tout ~ det är [ ett och] detsamma, det kommer på ett ut; n’en faire qu’~ vara ett, höra på det närmaste ihop; la France est ~e Frankrike är enhetligt (en enhet); il est ~e heure klockan är ett; F et d’un[e] ! det var nummer ett!
II. ohest art en: j’ai acheté ~ livre, ~ peu en smula, ngt litet.
III. ohest pron
1. fören. en, [den] ena; d’~ jour à l’autre från den ena dagen till den andra; dans l’~e et l’autre occasion vid båda tillfällena.
2. sjäiyst. (ofta 1 förbindelse med OAitre) en, någon, den ena, pl. ~somliga: je l’ai entendu dire à [l’]~ de mes amis jag har hört det av en av mina vänner; jfr à 14’, med autre, l’~ est riche et l’autre est pauvre, les ~ sont de cet avis, les autres n’en sont pas somliga ha den åsikten, andra icke; l’~ portant (dans) l’autre det ena med det andra; l’~ l’autre (l’~e l’autre, les ~s les autres) varandra; l’~ de l’autre varandras (osv. se Gram. ); l’~ ou l’autre endera; ni l’~ ni l’autre ne viendra (el. viendront) ingendera kommer (skall komma).
IV. (pl. ~) ett, etta: trois ~ de suite font cent onze tre ettor i rad göra hundraelva.
I. f F i några uttr.: il m’en a donné d’~e han har lurat mig; il en sait plus d’~e han vet åtskilligt om saken; jfr deux
I.
unanim|e a en|hällig, -stämmig.
-ité f enhällighet, -stämmighet: à l’~ enhälligt.
unau (pl. ~x)zo. tvåtåig sengångare.
unc||ial [o-] = oncial.
-iforme hakformig.
-iné a bot. försedd med hake.
ungu||é|al [Ugn-] (pl. -dux) a nagel-.
-ifère a försedd med nagel,
unguis [o guis, lat. ] m anat. tårben,
uni (pp)
I. a
1. slät, jämn, enfärgad.
2. enkel, enformig, stilla, utan prydnad: style ~ jämn (enkel) stil, stil utan prydnader; vie ~e stilla, enformigt liv.
II. adv slätt: raboter ~ släthyvla.
III. Ingår med bet. en i smsr ss.
uni||caule a bot. med en stängel,
-cellulaire a anat. encellig,
-colore a enfärgad.
-corne a enhornad.
unième a i förbindelse med tiotalen första: vingt et ~ tjuguförsta; le mille ~ den ettusenförsta.
uni||fication f sammanslagning till ett [helt],
-fier tr göra (sammanslå) till ett, ena.
-flore a bot. enblommig.
-folié a enbladig.
-forme
I. a likformig, lik, enahanda.
II. m uniform,
-formément adv likformigt,
-formisation f uniformering, standardisering.
-formiser tr göra likformig, uniformera,
-formité f likformighet, uniformitet,
-jambiste m o. f enbent person,
-jugué a bot. med blott ett par småblad,
-labié a bot. enläppig.
-latér|al (pl. -aux) a
1. ensidig.
2. jur. gällande ena parten,
-lobé a bot. enflikig.
-loculaire a bot. enrummig.
-ment adv jämnt, slätt; enkelt; äv. fig.: il vit ~ han lever enkelt.
-nomin|al (pl. -aux) a som blott har ett namn: scrutin ~ röstsedel med blott ett namn.
union f
1. för|ening, -bindelse; jfr trait II, 7.
2. för|ening, -bund; äktenskap (nr conjugale)-, union; fackför-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
