Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - V, W - vita ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vita
viʹta (lat.) liv; vandel; levnadsbeskrivning;
v. anʹte acʹta liv som man fört till viss
tidpunkt; v. brevʹis, arslonʹga se ärs longa. .. .;
viʹtaglas glas som genomsläpper
ultravioletta strålar; vitaʹl som rör livet; livskraftig;
mycket viktig; vitalfärgning färgning av
levande cellvävnad; vitaʹliebröder =
fetaliebröder; vitalisʹm åsikt enligt vilken andra
krafter (jfr enteleki) o. lagar gäller i den
levande naturen än i den livlösa; vitalisʹt
anhängare av vitalismen; vitaliteʹt livskraft,
livsduglighet; medellivslängd; vitaliʹtium
[-tsium] underhåll för livstiden;
vitaʹlkapaciteʹt den luftmängd som utgör
skillnaden mellan kraftigast möjliga in- o.
utandning.
viʹtam impenʹdere veʹro (lat.) att offra livet
för det sanna.
vitamiʹner (fr. lat.) organiska ämnen som
finns i födoämnen o. är nödvändiga för
organismens hälsa o. utveckling; jfr
avitaminos; vitaminiseʹring konstgjord
tillsättning av vitaminer till vitaminfattiga
födoämnen (t. ex. margarin).
vitelliʹn (fr. lat.) fosforhaltigt ämne i äggula;
vitellʹus äggula.
vitiliʹgo (fr. lat.) färglösa fläckar o. strimmor i
huden.
viʹtis (lat.) vinstock.
vitʹium [-tsium] (pl. vitʹia) (lat.) fel,
förbrytelse; v. congenʹitum medfött fel; v.
remissioʹnis sångstämmans sjunkande; v.
tremʹuli sångstämmans dallrande; vitiöʹs
felaktig; formvidrig; lastbar.
vitrificeʹra (fr. lat.) smälta till glas;
vitrifikatioʹn förvandling till glas; vitriʹn (fr. fra.)
glasskåp, monter.
vitrioʹl [-ol] (fr. lat.) namn på flera
svavelsyrade salter; vitriololja svavelsyra.
vitʹrum (lat.) glas; vitröʹs glasaktig.
vits (fr. ty.) ordlek.
vittʹa (lat.) (katolska prästers) pannbindel.
viv. förk. för vivace; viʹva — evviva; V. VOʹce
(lat.) med levande stämma, muntligen; v.
vox det levande ordet; vivaʹce [-vatje]
(it.) mus. livligt; vivaciteʹt (fr. lat.) livlighet,
livaktighet; vivaʹrium kombination av
terrarium o. akvarium; vViʹvas, cCreʹscas,
floʹreas (lat.) må du leva, växa o. blomstra;
viʹvat (lat.) han (hon, det) leve!; v., creʹscat,
floʹreat må han (hon, det) leva, växa o.
blomstra; vive [vivv] (fra.) leve!; v.
l empereuʹr [-langprör] leve kejsaren! v.
le roi” [l3 roa] leve konungen!; viʹve et
me amʹa (lat.) lev o. älska mig; v. valeʹque
lev o. lev väl (som brevunderskrift); viʹvere
est militaʹre att leva är att kämpa (Seneca);
vivezzʹa (it.) livlighet; vivifikatioʹn (fr. lat.)
levandegörelse; vivipaʹr som föder levande
ungar; om växter med vivipari; vivipaʹra
voj(e)vod
djur som föder levande ungar; jfr ovipara;
vivipari” det att föda levande ungar; hos
växter: fröets groning innan det faller från
moderplantan (äkta v.); även = bildning av
nytt skott i stället för fortplantningsorgan
(oäkta v.); vivisektioʹn (eg. skärande i
levande djur) försök med levande djur i
vetenskapligt syfte; viʹvit sub pecʹtore
vulʹnus (lat.) såret blöder innerst i hjärtat;
viʹvo (it.) = vivace; viʹvos vocʹo,
morʹtuos planʹgo, fulʹgura franʹgo jag kallar
på de levande, klagar över de döda o. bryter
blixtarna(s makt); vivre” [viver] (fr. fra.)
uppehälle, mat o. husrum; vivörʹr (fr. fra.) en
som lever om, rucklare.
vix (lat.) knappast.
vixeʹrunt (lat.) de har levat (är döda;) viʹxi
jag har levat; viʹxit dum viʹxit laeʹ tus han
levde glad så länge han levde (Stiernhielm).
viyellʹa el. viellʹa mjukt tyg av blandat ylle- o.
bomullsgarn.
vlaamsch [flams] flamländsk; vlaaʹmsche
beweʹging [flamsa baveekang] flamländska
rörelsen (kulturell o. politisk nationalistisk
rörelse).
vladyʹka (ry.), vlaʹdika (serbiska) urspr. titel
för den bysantinske kejsaren; furstbiskopen
av Montenegro som andligt överhuvud;
biskopstitel.
vlies [flis] (holl.) skinn (ty. das goldene Vliess
”gyllene skinnet”, spansk o. österrikisk
riddarorden).
v.m. förk. för vi muneris.
V.O. förk. för vir optimus; förk. för very old
(om vin o. sprit).
voall se voile.
vocabulaʹrium (fr. lat.) vokabulär, ordlista.
vocʹe [vittje] (it.) röst, stämma; v. di pettʹo
bröströst; v. di tesʹta falsett; voceʹro
[våtjärå] korsikansk improviserad klagosång
över en död; vocʹi paʹri samma slags
stämmor (enbart manliga el. enbart kvinnliga).
vodʹka [-å-] ryskt brännvin.
voet [fot] fot, gammalt holländskt mått =
0,2831 m.
vogue [vågg] (fra.) eg. en båts framdrivande
medelst åror el. segel; gunst, popularitet,
mod; jfr en vogue; v. la galére [-galäʹr] låt
alejan gå, strunt i hur det går.
oʹhltäter [vål-] (ty. ”välgörare”) (skämts.)
person som bjuder på något.
voici” [voasi] (fra.) se här, här är; voilå [voalaʹ]
se där, där är; v. tout [-to] se där allt.
voilʹe [voall] (fra.) el. voall” tunt
genomskinligt bomulls- el. sidentyg.
voix [voaʹ] (fra.) röst, stämma; v. mixte
[-mikkst] blandad stämma, stämregister
mellan bröstton o. falsett.
voj(e)voʹd [-åd] (fr. slaviskan) urspr. hövding
som i krigstid valdes till härförare; i Polen o.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
