Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - V, W - v. d’amore ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
v. dʹamore
se under braccio; v. dʹamore [-damåre]
”kärleksfiol”, sjusträngat instrument med
insmickrande klang; v. da el. di gamʹba
(förr) ben- el. knäfiol; v. pomporʹsa
[-påmpåsa] (förr) femsträngad fiol.
violatioʹn (fr. lat.) kränkning, våldförande;
violenʹs våld, häftighet; violenʹt våldsam,
häftig; violenʹto (it.) mus. häftigt; violeʹra
(fr. lat.) kränka, våldföra sig på.
violettʹ (fr.. fra.) violblå, violfärgad.
violiʹn (fr. it. ”liten viola”) fiol,
stråkinstrument med fyra strängar; violinisʹt
fiolspelare; violoncell” (it. violoncellʹo
[-tjällå]) liten basfiol som hålles mellan knäna o.
stödes på golvet; violoncellisʹt
violoncellspelare; violoʹne [-åne] = kontrabas.
viʹpera (lat.) huggorm; viperʹidae zo.
familjen huggormar.
vir” (pl. virʹi) (lat.) man; v. bonʹus, dicenʹdi
periʹtus god man som förstår att lägga sina
ord; v. opʹtimus den bäste mannen, en
hedersman.
vira (efter Vira järnbruk i Stockholms län)
ett kortspel för tre personer.
viraginiteʹt (fr. lat.) manhaftighet hos
kvinnor; viraʹgo manhaftig kvinna.
viʹrak (fr. ty.) rökelse; ett gummiharts.
wir deutʹsche färʹchten Gott und sonst
nichts in der Welt [-dåjtsje- gått ont
sånst-] (ty.) vi tyskar fruktar Gud o. eljest
intet i världen (Bismarck).
wire [0ajʹa] el. vajʹer (fr. eng.) ståltråd(slina);
telegram; Wwireless [oajʹalis] (eng.) trådlös
telegrafi, radio.
virelai” [virlä] (fra.) medeltida, kort lyrisk dikt
med två rim o. omkväde.
virescenʹs [-sens el. -sjens] (fr. lat.) utveckling
av bladgrönt i kronblad o. d.
virginaʹl (fr. lat.) jungfrulig; mus.
klaverinstrument med knäppta strängar; virʹgines
ecclesiasʹticae el. canonʹicae (lat.) ”kyrkans
jungfrur”, jungfrur som anlade slöja o. levde
ogifta men utan att gå i kloster; virginiteʹt
jungfrulighet, mödom; virʹgo (pl.
virʹgines) jungfru; v. immaculaʹta el. intaʹcta
orörd jungfru, mö.
virʹgula (lat.) litet spö, kvist; v. divinatoʹria
slagruta.
virʹibus uniʹtis (lat.) med förenade krafter.
viriʹl (fr. lat.) manlig, manhaftig, manbar;
virilisʹm förändringar i kvinnans organism
i manlig riktning; viriliteʹt manlighet,
manbarhet.
virtualiteʹt (fr. lat.) förmåga att verka;
virtuell” skenbar, antagen; v. bild skenbild.
virtuoʹs (fr. it.) person som är tekniskt
fulländad i någon konst (särsk. musik);
virtuositeʹt tekniskt mästerskap.
virʹtus (lat.) mannamod, tapperhet; dygd
(= inbegreppet av de bästa manliga
egen
v. lucidus
skaperna); virtuʹtes paganoʹrum
splenʹdida viʹtia [-tsia] hedningarnas dygder är
glänsande fel (Augustinus).
virulenʹs (fr. lat.) bakteriers smittoförmåga;
virulenʹt smittosam; viʹrus (lat. ”gift”)
sjukdomsgift, smittoämne.
vis (lat.) kraft, makt; v. armaʹta väpnad makt;
v. coʹmica komisk kraft; v. leʹgis lagens
kraft; v. maʹjor = force majeure; v. vitaʹlis
livskraft.
visaviʹ (fr. fra. ”mitt emot”) person som sitter,
står osv. mitt emot en annan.
Wis(c). förk. för staten Wisconsin, USA.
visʹcera (lat.) inälvor; visceraʹl som rör
inälvorna.
visciʹd (fr. lat.) klibbig; visciʹn klibbämne i
fågellim.
visconʹte [-kånte] (it.) italiensk adelstitel,
motsvarar vicomte.
viʹscount [vajkaont] (eng.) den näst lägsta av
de fem engelska rangklasserna, se peerage.
visenʹt europeisk bisonoxe.
viseʹra (fr. lat.) beräkna ett fats rymd; granska
o. påteckna ett pass; jfr visum.
Viʹshnu världens upprätthållare, indisk gud
som är medlem av trimurti.
visiʹbel (fr. lat.) synlig; möjlig att träffa;
visibiliteʹt synlighet; visioʹn (dröm)syn;
visionäʹr som rör visioner; person som har
visioner, drömmare, fantast.
visir se vesir.
visiʹr (fr. fra.) hjälmgaller; sikte på skjutvapen;
diopter; visirpunkter sikte o. korn på
skjutvapen.
visiʹt (fr. fra.) besök, påhälsning, uppvaktning;
visitatioʹn undersökning, genomsökning,
besiktning; visiteʹra företaga visitation.
viskoʹs [-ås] (fr. lat.) cellulosaprodukt som
används till framställning av konstsilke o.
cellofan; viskosimeʹter apparat för
mätning av vätskors el. gasers viskositet;
viskositeʹt inre friktion, seghet, klibbighet; jfr
viscid.
vis maʹjor (lat. ”större makt”) force majeurc.
visʹmut (fr. lat.) silvervit, spröd metall med
rödaktigt brott; vismutgröt gröt som
innehåller ett vismutsalt (ogenomträngligt för
röntgenstriålar).
vist se whist.
visʹta se a vista.
visʹtra (ty.) bomullsersättning av cellulosa.
visuellʹ (fr. lat.) som rör synen; som bäst minns
vad som uppfattas med synsinnet; jfr
auditiv; viʹsum (pl. viʹsa) (lat. ”sett”)
passpåteckning som innebär inresetillstånd till ett
land, utfärdas av dettas utrikesdepartement,
beskickning el. konsulat; viʹsus syn,
synkraft; v. coloraʹtus kromopsi; v.
defiguraʹtus metamorfopsi; v. dimidiaʹtus hemianopsi;
v. duplicaʹtus diplopi; v. lucʹidus fotopsi.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
