Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - R - robe de chambre ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
robe de chambre
dräkt; robe de chambre [-da sjangbr]
(fra.) nattrock.
robinsonaʹd (efter den eng. författaren Defoes
roman Robinson Crusoe) roman om
skeppsbrutens upplevelser på en öde ö; äventyr.
roboranʹtia [-tsia] (fr. lat.) med. stärkande
medel; roboratiʹv stärkande.
robʹot [råbbått] (fr. tjeckiska
”hoveridagsverke”) mekanisk människa,
maskinmänniska.
roʹbur (lat.) kraft, styrka; roburiʹt ett
sprängämne; robusʹt kraftig, stark, grov.
rocaille [råkajʹ] (fra.) trädgårdsprydnad i form
av en grotta uppbyggd av musselskal, sten
o. d.; (även) avbildning av sådan.
rochellʹesalt [råsjäll-] (fr. fra.) seignettesalt.
rockaʹd (fr. fra.) (i schack) flyttning av tornet
o. kungen efter vissa regler; rockeʹra företa
en rockad.
rococo se rokoko.
rodenʹtia [-tsia] (fr. lat.) zo. gnagare.
rodeʹo (amer., fr. sp.) cowboytävling;
automobil- o. motorcykeltävling över en bana
med olika terränghinder.
rodinaʹl ett ämne som används till färgning av
pälsvaror o. som fotografisk framkallare.
rodium se r(l)odium.
rodomontaʹd (efter en person i den it. skalden
Ariostos Orlando Furioso) skryt med
hjältebedrifter.
rogaʹte (lat. ”bedjen”, inledningsordet i en
lat. psalm) femte söndagen efter påsk;
rogatioʹn bön, böneskrift.
roi [roa] (fra.) konung;r. citoyenʹ [-sitoajäng]
borgarkonungen (Ludvig Filip); le roi est
mort, vive le roi [la roa” e mår vivv la
roaʹ] konungen är död, leve konungen;
le roi le veut [-13 vö] konungen vill det;
le roi régne et ne gouverʹne pas [-ränj e
na govärrn pa] konungen regerar, men styr
icke; le roi soleiʹl [-såläj] solkonungen
(Ludvig XIV); rojalisʹm det att vara rojalist;
rojalisʹt anhängare av konungen el.
konungadömet; rojalisʹtisk konungsligt
sinnad.
rokokoʹ [råkåkå] (fr. fra.) möbel- o.
byggnadsstil med snirklade, osymmetriska ornament,
avlöste barocken.
roll [råll] (fr. fra.) den del av ett skådespel som
en enskild skådespelare utför; den utskrivna
texten till denna; uppgift, sätt; betydelse.
roll [råll] (fr. eng.) ett flygplans horisontella
vridning kring sin egen axel under flygning.
rom [råmm] (fr. eng.) brännvin berett på
rörsockermelass.
Roʹma [rå-] lat. o. it. namnet på Rom; påven;
R. aeterʹna (lat.) det eviga Rom; R. locuʹta
est, cauʹsa finiʹta est Rom (dvs. påven) har
talat, o. därmed är saken avgjord.
romaʹn (fr. fra., eg. varje skildring på romanskt
rood
folkspråk) större prosaberättelse av
berättande karaktär; romanʹce [råmangs] se
romans; romanceʹro [råmantherå] (sp.)
samling gamla sp. romanser; romancieʹr
[råmangsie] (fra.) romanförfattare.
romanesʹca [råma-] munter it. dans.
romanesʹk (fr. fra.) romanaktig, svärmiskt
överdriven.
Romaʹnia det romanska språk- o.
kulturområdet; romaniseʹra göra romansk.
romanisʹm (fr. lat.) = papism.
romanisʹt person som studerar romanska språk.
romanʹs [-ans, äv. -angs] (fr. fra.) kort,
lyriskberättande dikt; kärlekssaga; mus.
lyrisk-berättande sångkomposition.
romaʹnsk som rör de romanska folken;
romaʹnska folk de folk som talar romanska
språk; romaʹnska språk de från latinet
härstammande språken (franska, provensalska,
italienska, spanska, katalanska, portugisiska,
retoromanska o. rumänska); romaʹnsk stil
rundbågestilen från ca 1000—1200.
romantiʹk (fr. lat.) medeltidens Jivsuppfattning
i mots. till antikens; (nyromantiken)
kulturströmning under förra delen av 1800-talet,
som framhävde geniet, fantasin, mystiken o.
naturen i reaktion mot rationalismen; det
romantiska, romantiska upplevelser;
romanʹtiker anhängare av romantiken;
romantiskt lagd person, svärmare;
romantiseʹra omdikta i romantisk riktning;
romanʹtisk som rör romantiken; fantastisk,
svärmisk, överspänd; romantisʹm
romantiken i Frankrike.
romaʹnus sum (lat.) jag är romare (dvs.
världsmedborgare).
romb [-å-] (fr. lat.) geom. snedvinklig, liksidig
parallellogram; romʹbisk formad som en
romb; romboeʹder solid figur som
begränsas av sex romber; romboiʹd parallellogram
vars sidor ej är lika stora o. vars vinklar ej
är räta; romboiʹdisk formad som en
romboid.
Rombergska symtomet att icke kunna hålla
balansen med slutna ögon o. fötterna ihop
(symtom vid rubbningar i centrala
nervsystemet).
rom(m)”ani zigenarnas språk.
rond [rångd, äv. rånd] (fr. fra.) rundtur,
rundvandring för att se att allt är i ordning;
omgång i boxningstävling.
rondeau” [rångdå] (fra.), försv. rondå”
gammal fransk dansvisa; franskt lyriskt versmått.
rondellʹ el. runʹdel (fr. fra.) runt
befästningstorn; rund anläggning kring vilken trafiken
måste cirkulera.
ronʹdo [rånndå] (it.) mus. musikstycke med
upprepat huvudtema.
rondå se rondeau.
rood [rod] eng. ytmått = 1/4 acre.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
