Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 2:a FOLKET OCH KONSEN
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
102
FOLKBILDNINGSARBETET
franska revolutionen fick sin ljudbotten i stora diktarandar,
fick den stora andliga omvandling, som arbetarfrågan
medfört, i Ruskin och de honom närstående konstnärerna sitt
första starka uttryck.
Och följden af dessa tankar blir, att han af allt
frambringande som allt förbrukande kräfver, att det skall främja
ett sundt lif. Hvarje samhälle måste grundas på den
samverkan i allt, som öfverallt visar sig vara lifvets lag.
Till följd af detta sammanhang blir det t. ex. under
nuvarande förhållande otänkbart, att den konstnärliga
verksamheten kan bli annat än en fåfäng möda att inlägga
skönhet i skuggor. Först sedan man börjar handla efter den
insikten, att den nuvarande industrialismen dödar det
mänskliga hos människan, och att konsten måtte förbindas med
hvarje frambringande, med hvarje gren af det mänskliga
lifvet, med hvarje tillfredsställande af detta lifs
nödvändiga kraf, kan ett sant mänskligt lif — ett lif vardt att
lefvas — bli möjligt för alla och därmed äfven en sann
konst1.
Såväl genom sina skrifter som genom en storartad
penningslösande nydaningsverksamhet gick Ruskin i spetsen
för den rörelse, som man i hvarje ordets mening kan kalla
lefnadskonstens förverkligande. Nära honom stod den krets
af män, som redan i sin ungdom på den bildande som den
använda konstens område började hämta sina ingifvelser ur
medeltiden. De menade, att den s. k. högrenässansen,
femtonhundratalet, hvars största namn inom konsten då ansågs
vara Rafael, innebar den stora konstens förfall. Och därför
erhöll deras, genom stormännen från tiden före Rafael
påverkade konst namnet praerafaêlism. Äfven inom
konstslöjden eftersträfvade desse män — liksom Ruskin — en sådan
enhet mellan konst och handtverk som under medeltiden,
då »konsten var så omedelbart ett med allt frambringande,
att man aldrig tänkte på den, som något för sig». Ett
godt arbete eller ett dåligt, detta var all den konstkritik,
som förekom vare sig om en domkyrka eller en portklapp,
1 De kursiverade satserna äro Ruskins egna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
