Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VIII. Vältalighet och vitterhet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
330 Det ekonomiska tidevarvet.
under Gadds presidium. Den bekräftar att de av Armfeldt
anförda åsikterna voro då allmänna i Åbo.
Enligt Hedeens mening var naturen även sanningens enda
källa och rättesnöre. „Sanningen träffas
ej utan att rådfråga
naturen och tätt följa henne efter; man måste likna henne för
att tänka väl, och tänka väl för att gagna andra. Våra tankar
måste stämma överens med hennes verkningar och deras ord-
ning/ Men
„
skall en tanke kunna verka ändring och förbätt-
ring på seder och later, måste den först övertyga, sedan som
övertygande behaga, och som behagelig röra, eller beledsagas
av lämpeliga, angenäma, sinnliga föreställningar“. Behaglighet,
sinnrikhet och höghet i tankar voro särskilt utmärkelsetecken för
vältaligheten och
vitterheten, och de voro företrädesvis lämpade
till medel att framkalla hyfsade seder. Höjande skaldekonstens
lov, framhöll författaren, att man nu mindre än förr nödgades
sakna svenska arbeten i vitterhet. De voro visserligen ej många,
men dock tillräckliga att giva övertygande bevis på nordiska
snillens eld och styrka.
Även för Hedeen var vitterhetens mål att göra dygdens
röst klar och genomträngande samt avmåla lasten i sin blygd,
att föreställa sanning i sin rätta dag och i grunden blotta lögn
och falskhet. Poesin hade till mål ej blott att förnöja, utan ock
att lära, vilka bägge syften hon vinner på en gång. De lär-
domar, som genom henne inskärpas, insmyga sig med de liv-
liga tankar, i vilka de föreställas, och åtanken av dess ange-
näma verkningar göra slika påminnelser sedan så mycket var-
aktigare.
Samma
nyttiga verkningar som poesin hade även sinne-
bildskonsten. Det var en konstart, som närmare hade fastställts
av de ovannämnda franska estetikerna Le Moyne och Bouhours
och efter dem av den samtida svenska kritikern Abraham Sahl-
stedt
1
), som hade utgivit en svensk bearbetning av Bouhours’
„Om tankar i vitterhetsarbeten
“
(tre delar 1756 —1758) samt
en likaledes på franska källor byggd avhandling om „Sinnebilds-
konst“ (1758).
Det är sistnämnda arbete och törhända även Sahlstedts
övriga skrifter, som varit såväl Armfeldts som Hedeens huvud-
sakliga källa. Även citaten från Le Moyne och Bouhours åter-
finnas hos Sahlstedt. „Sinnebild" karaktäriserades som en vacker
och sinnrik tanke, framställd i någon figur med därhos fogad
*) Om Abraham Sahlstedts kritiska skrifter har bl. a. Otto Syl-
wan givit en orienterande framställning i „Svenska pressens historia",
s. 268 ff.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
