- Project Runeberg -  Från stad och land. Nya verklighetsbilder och berättelser /
47

(1899) [MARC] Author: Frans Hedberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

»Nenej, hon har nog sina skäl att hålla sig undan J»
mumlade konsuln tämligen oförsiktigt.

»Hvarför det då?» frågade den unga flickan
förvånad.

»Hå kors, konsuln menar naturligtvis att.. . att...»
Här afbröts fröken af en häftig ringning och steg genast
upp, i det hon mumlade halft för sig själf: »Nå, den
där kom då lagom!»

»Nej, sitt tant! Det är väl Lisett som kommer
efter mig, kan jag tänka.»

Och därmed skyndade hon ut i tamburen.

»Alltid ska då konsuln ramla ur sig!» sade fröken
förebrående i det hon satte sig igen.

»Nej, hör nu fröken!» utbrast konsuln skrattande.
»Nyss ’ramade’ jag åt mig och nu ’ramlar’ jag ur mig.
Fröken blir då allt värre och värre I»

I detsamma hördes ett brummande där ute i
tamburen och sedan ett litet utrop af den unga flickan:
»Fy då, så du skrämde mig!»

»Det är bestämdt Ernst!» ropade konsuln gladt.
»Det låter så, detl» svarade fröken och satte ifrån
sig tekoppen.

Dörren från tamburen slogs upp och en reslig,
mörklagd ung man trädde in efter den unga flickan,
till hvilken han skrattande ropade:

»Jag tror du blef rädd, Greta! Men det skulle du
ha för att du rymmer ifrån oss och glömmer att jag
bjudit upp dig till tredje valsen.»

Därpå skyndade han fram till soffan med ett:

»God afton, kära farsgubben! Hur är det med

foten? God afton, tant! Nej, ser man på bara, här
är ju också storrummel! Nu förstår jag hvarför Greta
smög sig ner »

»Hon glömmer inte sina gamla vänner, hon!» sade
konsuln med litet undermening.

»Hvem tror du gör det?» svarade sonen muntert.
»Vi ha nyss druckit din skål där uppe — föreslagen
utaf Emil!»

»Och nu dansar ni?» inföll fröken.

»Ja för tusan! Man får lof att ha motion på så
mycket mat. Å, vet du, far, det är en styf middag,
som Emil gifvit oss. Den konsten kan han. Och så

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 01:32:10 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fhstadland/0051.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free