Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Guvernören skulle genom landtrådet leda
forhandlingarne med landtdagen. Erik Oxenstierna utförde denna vigtiga
del af sin befattning till allas belåtenhet, och vi få i det
följande tillfälle att visa huru han på nästan alla områden
lyckades vinna framgång åt sina förslag.7
I lika hög grad bestämmande och inkräktande på
guvernörens myndighet som landtdagen, var RevaU råd. Enligt
sina privilegier styrdes Reval af borgmästare och råd, hvilka
tillika utöfvade rättskipningen inom staden. Redan år 1550
funnos i Reval fyra borgmästare. De presiderade i tur. Näst
efter dem i rang kom syndicus. Rådshcrrarne voro fjorton,
hvilka kompletterade sig själfva, när minst två platser voro
lediga. Med dessa myndigheter hade guvernören
visserligen ej att befatta sig, mera än för så vidt det gälde
handeln, men för ordningens upprätthållande måste han
dock understundom ingripa, liksom han kunde utöfva ett
personligt inflytande och äfven utöfvade det en och
annan gång.
En del af staden Reval lydde under guvernören. Det
var den högst belägna del, på hvilken slottet var anlagdt
och som kallades Domberget eller domen, samt det glest
bebodda Tönisberget, som sammanhänger med Domberget.
Dessa delar hade nämligen redan 1348 af staden öfverlemnats
under vissa vilkor åt ordensriddarne och kommo sedan under
svenske konungen. Gränserna voro dock obestämda och
framkallade ofta tvister.
Hvad bondbefolkningen i Estland angår, så var den
såsom bekant af en annan ras än ridderskapet och Revals
befolkning. Den var dessutom lifegen, hvilket ytterligare
bekräftats genom Scheidings förordning af 18 mars 1630,
med undantag af de svenska bönder, som funnos vid kusterna.
Guvernören kom därigenom endast medelbart i beröring med
denna del af landets befolkning. 8
Många svårigheter yppade sig genast för den unge
guvernören, då han i september 1646 anlände till Estland. Landets
lagar och författningar voro för honom främmande, dess
seder likaså. Invånarne voro misstänksamma och rädda om
alla sina privilegier och rättigheter och misstrodde
regeringens främste man inom landet, att han ej skulle stå på deras
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
