Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första Flocken - Skolgossen och Pedanten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
SKOLGOSSEN och PEDANTEN.
Man bör moralen sparsamt röra.
I otid, och med skryt och gräl,
Pedanter henne så på pannan pläga föra,
At hon, med ledsnad för vårt öra,
Förlorar sina bästa skäl.
Moralen vacker är, men vackrare likväl
At utan stoj det goda göra.
En Gosse från sin läxa går,
Han springer, rättare at säga,
Et lof af sin Magister får,
Som, på sit vis, han så förstår,
At lof til alla uptog äga.
Han frestar et vid brädden af en å,
Som snart hans sista kunnat blifva;
I det, från sten på sten, han hoppar der på tå.
Man gissa kan, hur det skall gå:
Ifrån en sten, han slinter så,
At ner i böljans famn han måste sig begifva.
I nöden är ej Gossen sen
At fatta ändan af en gren,
Som från en krokig pil i vattubrynen hänger.
Hans hufvud bärgas; men en kropp
Af vågor öfverföljd, ehuru han sig slänger,
Kan ej des mer sig hjelpa opp.
Om hjelp han ropar . . . ropet tränger
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
