Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Religionsfilosofiska åskådningar på icke-kristlig grund - III. Ateismen - 8
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
230
Du pratar om en Försyn! Det finnes ingenting sådant. Jag
har genomsökt världsalltet, och där finnes ingen Gud. Gud är en
mänsklig fantasi; naturen är ett tillfälligt sammanträffande af
atomer; människan är ett tillfälligt sammanträffande af atomer; tanken
är en tillfällig materiell verksamhet, ett tillfälligt resultat af ett
tillfälligt resultat, ett slumpskott från världsalltets stora väderbössa,
som själf i sin ordning är ett slumpskott från en af händelserna
laddad slumpbössa, riktad på måfå och afskjuten af en slump.
Tilldragelser ske, men de äro ej ordnade på förhand. Det finnes tur
och otur, men ingen försyn. Dö och blif till jord! Det är sannt,
du suckar efter odödlighet; du längtar efter en fader och moder
som gått före dig, och efter en dotter, den i förtid brutna
rosenknoppen; det är sannt, du klagar öfver tårar, som lämnat en djup
och bitter fåra på din kind; du klagar öfver en obelönad dygd, en
ädelhet, genomträngd utaf känslan af det oändliga, en brinnande
hunger och törst efter evigt lif, en längtan och trängtan efter Gud
— allt detta är intet. Dö och var tyst!
Th. Parkers skrifter.
9.
Huru ateisterne böra behandlas.
Det tredje omvändelsesättet är af nöden med afseende å
guds-förnekarne och ateisterna. Jag talar här icke om teoretiska ateister,
d. v. s. sådana, som till den grad fördjupa sig i spekulationer och
den hedniska filosofien, att de sjunkit så djupt, att de tvifla icke
blott på en gudomlig, inre uppenbarelse utan äfven på Guds
verkliga tillvaro; ty dessa kunna i viss mån räknas till de vilseförda,
emedan de genom läsning af dåliga skrifter blifvit förförda till otro.
Utan jag menar här de praktiska ateisterna, d. v. s. sådana
perso-ner, som föra ett ogudaktigt och syndigt lif och som finna sin
fördel vid att icke tro på någon Gud och icke vänta några straff
och belöningar efter detta lifvet. Med sådana människor kan intet
uträttas hvarken med ord eller vapen; utan dessa måste man endast
med käpp och piska lära något bättre. Erfarenheten visar också,
att dessa förbättringsmedel hafva slagit väl ut, då de andra icke
hafva gjort verkan. Jag erinrar mig ett exempel, som tilldrog sig i
min barndom. En viss präst anklagades därför, att han med
knytnäf-ven tvingade några personer af sin församling till bättring. Denna
omvändelsemetod förekom öfverheten sällsam och otillbörlig. Men då
rnan hörde den beskrifning prästen, som var en ganska förståndig
inan, gaf af sina åhörare, fick anklagelsen genast förfalla, ty man
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
