Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fjortonde kapitlet. Fredrika Bremers födelsedag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
190
sten dermed öfverraska sällskapet! klagade
den goda, omtänksamma Selma.
- För oss nu vackert i land, kära Sven, innan vi
blifva genomvåta! ropade på samma gång fru S.
- Så der ja, nu äro vi alla på
landbacken igen! yttrade vår unge körsven;
och välbehållna, men med betydligt allvarsammare
ansigten än för en liten stund sedan, befunno vi
oss på torra landet.
- Rent ut sagdt, voro vi mindre oroliga öfver eder,
än för oxarna, sade de båda ynglingarna, helt naivt.
Vi fruktade det skulle gå med dem, som
med deras gamla snåla kamrat förra året, hvilken,
efter att hafva ätit upp en hel fjerding strömming,
rusade ned i vattnet och drack tills
han dog. Hvad kan vara orsaken till att
boskap hafva ett sådant begär efter salt?
Rätt nöjda hoppade vi ur vagnen; gräddbutel-jen och
skorporna i sin serviette befunnos alldeles oskadade
och vi anträdde alla den återstående vägen till fots,
fram till qvarnen, som låg nära härintill.
Wittsa dal, bördig och vacker, med grönskande fält och
qvarnströmmen brytande sin fåra längst ned i djupet,
är på alla sidor omgärdad af berg och skog, utom åt
det håll, der man ser Östersjöns vågor. Midt i dalen
står mjölnarens bostad. Madam Lundgren välkomnade
oss med stor hjertlig-het och lofvade att till half
två hafva en god middag i ordning.
Klockan var nu tolf; tant Fredrika och fru S. slogo
sig ned på en grön plats nära sjöstranden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
