Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - G - giddy-go-round ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
giddy-go-round
— 327 —
gink
dit’, ^-go-round [-go(u)rauvnd] se
merry-go–round. ~-headed [-heMid] se - -brained.
Gide [si:d], Gideon [gi’dian], Giffen [gi’fin,
d5i/fin], Gifford [gi’fəd, dgi’fad] nprr.
gift [gift] I. s 1. givande; gåvorätt; I would not
have it at a o, jag vill inte ha det för aldrig
det (ens till skänks); I will make you a ~
of that fact den upplysningen skall du få
till skänks; the living is in his ~ han har
patronatsrätt till pastoratet; deed of ~
gåvobrev. 2. gåva, skänk. 3. en försynens gåva;
speciell begåvning, förmåga; the ~ of speech
talets gåva eg. o. biidi. II. tr begåva, förläna,
utrusta [with med], ^-book [-buk] s l&mpiig
presentbok. ~-card [-ka:d] s presentkort,
~ed [-id] a begåvad, med rika gåvor, rikt
utrustad, ^-horse [-ho:s] s given häst; biidi.
ngt givet i aiim. [you must not look a ~ in the
mouth], ~ie [-i] s sko t. ti. gåva, förmåga,
gig [gig] s 1. gigg lätt tvålijuligt enbetsåkdon. 2.
kaptenens gigg lätt 6—81/2 m. lång roddbåt till skepp;
ft v. liknande tävlingsfcàt å Themsen. 3. ljuster. 4. nu
% ei. diai. munterhet, förlustelse; in high
on the ~ mycket uppsluppen, gaskig, sprallig.
5. Eton S underlig prisse, kul
gigantilean [djaigæntjiOXən] a -ic. -estjue
[-e’sk] a jättelik; kolossal, -ic [dgaigse’ntik]
a (-ically adv) gigantisk, jättestor; väldig,
oerhörd, ofantlig, enorm,
giggle [gigl] I. itr fnissa, fnittra. II. s fnitter.
gig-lamps [gi’glsemps] s pl S glasögon,
giglet, gig lot [gi’glət] s yrhätta, yster jäntunge.
gig man [gi’gimən] s 1. en som håller sig med
gigg. 2. bracka. -manity [-mæ’niti] s kon.
kälkborgare. - -mill [-mil] s tekn. ruggcylinder.
gigolo [d5i’golö(u)] S gigolo anställd [yrkesjdansör.
gigot [dgi’gat] 5 fårbog.
Gilbert [gi’lbət] npr. ~ian [gilbə/tiən] a som i
en Gilbert och Sullivan-opera, tokstollig.
Gilboa [gilbo(u)’ə], Gilchrist [gi’lkrist] nprr.
gild [gild] /ved r\>ed ei. ss. adj. i eg. bet. gilt, tr
1. förgylla äv. bildl. ge guldets (penningens) glans åt;
guldfärga; ~ the pill sockra pillret; the Go>ed
Chamber lordernas hus; the ~ed youth
överklassens ungdom. 2. widi. förgylla upp [äv. ~
over], ge glans åt, smycka.
Gildas [gVldəs] npr.
gildller [gi’ld|ə] s förgyllare. -ing [-ig] $
förgyllning i alla bet.; i sms. ofta förgyllar-.
Gilead [gi’liæd] npr.
Giles [djailz] npr Gillis, Julius; Egidius; St.
~ förr illa beryktad församling i London.
Gilfillan [gilfi’lən], Gilford [gi’lfəd], Gilgal [-[gi’1-gæl],-] {+[gi’1-
gæl],+} Gilkes [gilks] nprr.
1. gill [gil] s vani. pi. ’vs 1. gäl. 2. slör,
köttlapp under huvudet på hönsfågel. 3. skämts, hak-,
kind|påse; white about the ~s F blek om
nosen. 4. bot. 8kivor under svamps hatt. 5. S blott pl.
’fadermördare’ själva kraghörnen.
2. gill [gilj s 1. diai. trång skogsklyfta (ravin,
ådal). 2. berg|fors, -bäck.
3. gill [d^il] S våtvarumått, vanl. 1/4 pint ung. I1/» dl.
Gill npr I. [djil] 1. Julia[na]. 2. Jack and ~
pojke och flicka [every Jack must have his ~].
II. [gil] familjenamn,
gill-cover [gi’lkAvə] s gällock.
Gillllespie [gille’spi], -ett [-’it, -et], -ette [d^ile’t]
nprr.
gillie [gi’li] s skotti. höglandsbetjänt, isht
jaktbetjänt.
Gi I lilies [gi’lis], -ingham [d3i/ligəm i Kent, gi’1-
i Dorset], -more [gi’lmo:] nprr.
gill-opening [gi’lou’pnig] s gälspringa.
Gillllray [gi’lrei], -s [gilz], -son [dgilsn] nprr.
gillyflower ^i’liflauV] s bot. 1.
trädgårdsnejlika. 2. Cheiranthus lackviol. 3. Matthiola lövkoja.
Gil iman [gi’l|mən], -mer[-mə], -pin [-pin],
-pat-rick [-pæ’trik], -roy [-roi], -son [-sn, dgilsn]
nprr.
gilt [gilt] I. a förgylld. II. s 1. förgyllning
själva metallen. 2. S pengar, ^-edged [-ed^d,
av. - -] al. med guldsnitt. 2. ~ securities
guldkantade (prima) säkerheter,
gimbal [dgi’mbl] s vani. Pi. balansring,
kardansk npphängning rör kompass &c.
gimcrack^gi’mkrseys [strunt]grannlåt, grant
skräp; attr. grannlåts-, strunt-, humbugsartad.
gimlet [gi’mlit] s tekn. hand-, vrick-, svickjborr.
gimmer [gi’mə] s skotti, ungtacka som ej haft lamm.
gimp [gimp] s 1. kant-, garnerings|snodd. 2.
gimp, slags metrevstafs av silke &c omspuunen med
metalltråd.
1. gin [djin] s enbärsbrännvin, genever.
2. gin [djin] I. s 1. snara, dona, giller. 2. tekn.
slags lyftkran, hävtyg, vinsch, spel isht på tro ben;
stagnathjul. 3. tekn. bomullsrensnings-,
egre-neijmaskin. II. tr 1. fånga i snara, snärja, ii.
rensa bomuii.
3. gin [gin] konj skotti. om [= if].
ginger [dji’n^^a] I. s 1. ingefära; black
{white) ~ oskaiad (skalad) ingefära. 2. S
kurage, stridshumör; käckhet; eggelse; <v> group
pådrivarklick i parlamentet som fordrar krafttag av
regeringen. 3. ljust rödgul färg. II. tr 1. krydda med
ingefära: biidi. peppra, ’ladda’. 2. biidi. F sätta
+ liv i, väcka, elda upp. n^ade [1reird] se - -beer
~-beer [-bi’ə] s ingefärsdricka slags sockerdncka.
~bread [-bred] s pepparkaka; attr. grann,
prå-lig; take the gilt off the ~ biidi. förtaga
illusionen, ta bort kryddan (grannlåterna);
loork byggn. snirklar, krusiduller, ~ly [-li] I.
adv varsamt, ytterst försiktigt, ängsligt, lätt.
II. a varsam, tyst, ytterst försiktig. ~-nut[-nAt]
s pepparnöt. ~-pop [-po’p] s F se –beer. y
[-ri] a 1. rödaktig, rödgul. 2. biidi. pepprad,
skarp.
gingham [gi^əm] s 1. gingang slags äkta färgat
bomullstyg el. linne, ofta randigt el. rutigt. 2. F paraply,
gingili [dgi’ndjili] s ind. bot. sesam[olja].
gingival [djindjai’vl, av. dji’n^^ivl] a
gingival, tandkötts-,
gink [gigk] s Am. S karl, individ; original.
oj hela uppslagsordet 0 adverb regelbundet ^ sällsynt X militärterm »i* sjöterm F familjärt P lägre språk S slang
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
