Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LÄNSÖFVERSIKTER. VÄSTERBOTTENS LÄN.
507
detta ändamål behöfves dock, att staten ingriper, enär det icke är att vänta,
att en af tunga skatter tryckt, fattig befolkning skall under en öfvcrskädlig
framtid kunna nämnvärdt förbättra sitt jordbruk. Därtill saknas penningar.
Odlingslägenheter finnas i mängd, men arbetskraften begifver sig till
industrifälten eller till Amerika, då bonden icke bar råd att betala en dräglig
aflöning. Staten kunde nu träda emellan med dikningsförctag i lungt större
utsträckning än hittills. Odlings- och egnahemslän borde tillhandahållas på
mycket förmånligare villkor än nu iir fallet. Agronomer och
jordbrukskonsulenter skulle flitigt resa omkring och i ord och handling leda
jordbrukaren, så att ban får ögonen öppna för hvad jorden kan gifva, och sa väcka
det slumrande intresset fiiir landets modernäring.»
Kyrkoherden J. Næselius i Tärna. »Såsom orsak till utvandringen har
angifvits dels bättre förtjänster, dels Amerikas fruktbara, billiga land. -där man
kan fä något af jorden», »där vintern inte rår bela året>. »Iliir kan man icke
få eu jordbit, och far man en bit, så iir den så dyr», arbetsam (stenig o. s. v.),
kostar så mycket att odla, och -ändå kan man inte lefva på den, huru man
arbetar». De, som iigt jord och ändå rest, hafva angifvit samma sistnämnda
skäl. »Här är sä kallt och osäkert med den usla sommaren». Hvad som
här anses såsom rariteter pä landtmannens bord, får farmaren i öfverflöd,
»kokar ägg som vi potatis, har hvete åt folk och fä» o. s. v. — Ilär
pågående men aldrig slutförd afvittring, som för tiotal ar sedan löste gammal
sedvanerätt utan att gifva något i stället, har verkat otrefnad bland
krono-åbor. Företagsamheten lamslås, och oenighet befordras. Man har inga
rättigheter, ligger i beroende af jägmästare och lappfogde om ängar, bete. vedbrand
och husbehofsskog. Vi ha mellan 10 och 20 mil till svensk landsväg, 25 mil
till läkare, post en gang i veckan, intet att förtjäna med den länga vintern,
om ej ripor och räf visa sig talrikt.
Landet är ofvan skogsgränsen merendels synnerligen fruktbart, betena
äro otroligt goda. Kalk förekommer merendels öfver allt, ehuru i
bergmassor blott på vissa ställen. Täljsten tinnes i stora berg, likaledes delvis fin
byggnadsmarmor, hvit (enligt ingenjör Djuke). Huru stor mängd koppar- m.
fl. malmer finnes, är ej kändt, då förbud för inmutningar hindrat intresset.
Fisk och fågel (ripor) är mindre än förr och periodvis.
Befolkningen är blandras och hellappar, bofasta sedan 50 å CO ar. Den
har till senaste ären lefvat af naturliga slogor, a- och fjällängar, fiske och
ripfängst. Sommaren användes till fiske och slåtterarbete (I5/’—so/» eller 5/10)>
vintern till att forsla hem fjällhöet och bränslet och till ripfängst. När det
i sig svaga höet — skadadt af regn och storm och trampadt af renar —
hemforslats, liar det blott lifnärt korna. Enda inkomst af allt sommar- och
vinterarbetet med höet liar varit »sommarsmöret», som sålts i Norge.
Befolkningen har ökats, och efter 50 års allt ifrigare utnyttjande måste
naturens källor sina ut. (Blott under senaste tiotal ar har gödseln utkörts.
Plog finnes ej vid alla gårdar, ej ens byar). Fattigdom pressar att år för
är hjälpa sig för stunden med deu tidsödande slåttern, och odlingarna gä
sakta framåt, delvis hindrade af de osäkra egendomsförhållandena,
lvrono-åbosystemet hjälper ofta den för jordbruk oduglige att behålla jorden,
börds-rätten hindrar köp. Ilär behöfdes snabb afvittring med fullständig delning af
in-ägor och beten, stadgade egendomsförhållanden, energisk undervisning i odling
och krcatursskötsel. Potatis ger ej allestädes och ej alla år skörd. Införas
böra rofodling och svinskötsel. Därtill behöfdes husslöjd och vinterarbeten.
Da skogar saknas, måste bergen komma till användning för att skaffa
vinterarbete.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
